Damkronorna

STREJK STREJK STREJK STREJK STREJK

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/50OnyO/damkronornas-protest--bojkottar-landslagssamling

Tjockdicken och Figrens kommentarer på Twitter, ganska soft i kolan på dessa 2, leta och i skolen finna

Pasi Mustonen förstår.
"Han konstaterar att en herrspelare som får flera hundratusen euro i lön från sitt klubblag inte behöver en ersättning för förlorad arbetstid under landslagssamlingar.
– Situationerna är helt olika."

Om SIF: "Skrattretande."https://t.co/BNGh9qZ7iA

— Johan Sjökvist (@seekvist) August 15, 2019

icemask skrev:STREJK STREJK STREJK STREJK STREJK

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/50OnyO/damkronornas-protest--bojkottar-landslagssamling

Tjockdicken och Figrens kommentarer på Twitter, ganska soft i kolan på dessa 2, leta och i skolen finna

Förstår inte vad du syftar till för tweets. De två jag sett är det inga konstigheter med. Länka gärna.

icemask skrev:STREJK STREJK STREJK STREJK STREJK

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/50OnyO/damkronornas-protest--bojkottar-landslagssamling

Tjockdicken och Figrens kommentarer på Twitter, ganska soft i kolan på dessa 2, leta och i skolen finna

Helt rätt, förbundet(hockeymördarna) s misshandel av damkronorna måste få ett slut.

Har man råd med detta så har man råd med förlorad arbetsförtjänst åt damkronorna

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/a/yAyOK/sa-mycket-betalar-tre-kronor-for-nhl-proffsen

Ett snabbt överslag ger att Förbundet försäkrar NHL proffs för summor mellan 3-5 miljoner under de senaste VM turneringarna

icemask skrev:Ett snabbt överslag ger att Förbundet försäkrar NHL proffs för summor mellan 3-5 miljoner under de senaste VM turneringarna

Vilket de ska göra. Problemet ligger väl i att förbundet inte är vana att behöva hantera personer som förvärvsarbetar utanför hockeyn. SDHL bör täcka upp för inkosten från klubbarna under landslagssamlingar och turneringar. Förbundet bör täcka upp övrigt inkomstbortfall. Samma deal bör väl herrarna ha, för de har i princip inga inkomstbortfall när de deltar.

Old Brooklyn skrev:

icemask skrev:Ett snabbt överslag ger att Förbundet försäkrar NHL proffs för summor mellan 3-5 miljoner under de senaste VM turneringarna

Vilket de ska göra. Problemet ligger väl i att förbundet inte är vana att behöva hantera personer som förvärvsarbetar utanför hockeyn. SDHL bör täcka upp för inkosten från klubbarna under landslagssamlingar och turneringar. Förbundet bör täcka upp övrigt inkomstbortfall. Samma deal bör väl herrarna ha, för de har i princip inga inkomstbortfall när de deltar.

This - förutsatt att damerna verkligen behöver kompenseras för inkomstbortfall. Jag tänker mig, säg om 10 år, då damerna förhoppningsvis har utvecklat damklubbhockeyn längre och har högre löner - måste det finnas en gräns för när förbundet skall stå för notan.

Skärpning! Det ligger väl i allas intresse att hjälpa damhockeyn att utvecklas, SIF ska inte spela oförstående trots att dom gett SDHL mandat att ha ensamrätt på på just SDHL. Damhockeyn BEHÖVER ekonomisk starthjälp, föreningarna har inte dessa *muskler nu och SIF måste in och stötta. Hur faan kan någon tro att damhockeyn blir självförsörjande helt på egen hand inom rimlig tid, inte faan blev herrarna det heller från början, offentliga bidrag i massor. Damerna behöver ersättning för inkomstbortfall, inte för mycket begärt då flertalet har låga inkomster redan.
Vill SIF och sport-Sverige ha damhockey på världsnivå måste man vara med och satsa (se ex. Finland), gör man inte det blir det en fritidssysselsättning för våra damer på en undanskymd plats i världshockeyn.

* Alt. är som en del kända sportpersoner uttalar att samtliga SHL lag måste ha ett SDHL lag, men det säger inget att damerna får ek. ersättning. Med tvång (vilket inte är bra..) säga att en viss % av SHL lagens omsättning MÅSTE gå till deras SDHL löner..?

Tony Moore skrev:Skärpning! Det ligger väl i allas intresse att hjälpa damhockeyn att utvecklas, SIF ska inte spela oförstående trots att dom gett SDHL mandat att ha ensamrätt på på just SDHL. Damhockeyn BEHÖVER ekonomisk starthjälp, föreningarna har inte dessa *muskler nu och SIF måste in och stötta. Hur faan kan någon tro att damhockeyn blir självförsörjande helt på egen hand inom rimlig tid, inte faan blev herrarna det heller från början, offentliga bidrag i massor. Damerna behöver ersättning för inkomstbortfall, inte för mycket begärt då flertalet har låga inkomster redan.
Vill SIF och sport-Sverige ha damhockey på världsnivå måste man vara med och satsa (se ex. Finland), gör man inte det blir det en fritidssysselsättning för våra damer på en undanskymd plats i världshockeyn.

* Alt. är som en del kända sportpersoner uttalar att samtliga SHL lag måste ha ett SDHL lag, men det säger inget att damerna får ek. ersättning. Med tvång (vilket inte är bra..) säga att en viss % av SHL lagens omsättning MÅSTE gå till deras SDHL löner..?

+1 p den och i Finland skrattar man åt pajasarna på förbundet.

http://www.ystadsallehanda.se/nyheter/finsk-kritik-efter-bojkotten-skrattretade/

"Vill SIF och sport-Sverige ha damhockey på världsnivå måste man vara med och satsa"

Vilka räknas till "sport-Sverige"? Tänker mig, ifall det är vi supportrar du syftar till, så torde de gå på matcherna och se till att damklubbhockeyn blir större, snarare än att tvinga förbundet att betala några löner. Precis som för herrsidan.

Problemet är att folk verkar vilja få allt att klaffa över en natt. Vi ska vara världsledande inom damhockeyn, de ska tjäna lika mycket som herrarna och allt ska vara frid och fröjd. Men man glömmer helt enkelt varifrån pengarna kommer. Supportrarna - direkt eller indirekt via sponsring/reklam. Höj intresset och få in mer pengar. Det är en produkt man säljer. Det här börjar bli riktigt sjukt, som att det är en mänsklig rättighet att alla ska få spela hockey på exakt samma villkor.

Urken skrev:

Old Brooklyn skrev:

icemask skrev:Ett snabbt överslag ger att Förbundet försäkrar NHL proffs för summor mellan 3-5 miljoner under de senaste VM turneringarna

Vilket de ska göra. Problemet ligger väl i att förbundet inte är vana att behöva hantera personer som förvärvsarbetar utanför hockeyn. SDHL bör täcka upp för inkosten från klubbarna under landslagssamlingar och turneringar. Förbundet bör täcka upp övrigt inkomstbortfall. Samma deal bör väl herrarna ha, för de har i princip inga inkomstbortfall när de deltar.

This - förutsatt att damerna verkligen behöver kompenseras för inkomstbortfall. Jag tänker mig, säg om 10 år, då damerna förhoppningsvis har utvecklat damklubbhockeyn längre och har högre löner - måste det finnas en gräns för när förbundet skall stå för notan.

Jag tänker att kostnaden blir mindre för förbundet ju mer tjejerna tjänar på att spela hockey. Ifall de lyfter drägliga löner inom hockeyn kommer de med all sannolikhet jobba mindre utanför hockeyn. SDHL tecknar avtal på att deras spelare ej får några avdrag vid landslagssamlingar och turneringar. Klubbarna vinner ändå på att deras spelare syns i landslagssammanhang.

Det stora problemet är väl att förbundet inte har haft någon som helst känlsa för damkronorna. Min magkänsla säger att de helt enkelt inte brytt sig särskilt mycket. Därför fattar de inte att det är skillnad på när NHL-spelarna kommer till VM utan att tappa i lön och när Borken stänger av spelare som därmed tappar sina SOK-pengar (nu är de väl helt indragna) och måste sluta med hockeyn. Därför så marknadsför de inte damkronorna på ett fullgott sätt. Därför missar de att se till att TV, radio och tidningar finns på plats vid turneringar och samlingar.

Hur funkar det för SHL-spelarna? Hur funkar det för Simon Hjalmarsson som är med på varenda samling och i varenda nonsensturnering för att sen få packa väskan när NHL-spelarna kommer inramades?

Urken skrev:"Vill SIF och sport-Sverige ha damhockey på världsnivå måste man vara med och satsa"

Vilka räknas till "sport-Sverige"? Tänker mig, ifall det är vi supportrar du syftar till, så torde de gå på matcherna och se till att damklubbhockeyn blir större, snarare än att tvinga förbundet att betala några löner. Precis som för herrsidan.

Problemet är att folk verkar vilja få allt att klaffa över en natt. Vi ska vara världsledande inom damhockeyn, de ska tjäna lika mycket som herrarna och allt ska vara frid och fröjd. Men man glömmer helt enkelt varifrån pengarna kommer. Supportrarna - direkt eller indirekt via sponsring/reklam. Höj intresset och få in mer pengar. Det är en produkt man säljer. Det här börjar bli riktigt sjukt, som att det är en mänsklig rättighet att alla ska få spela hockey på exakt samma villkor.

Stopp nu, det är väl ingen som säger att damerna ska tjäna lika mycket som herrarna, bara få en dräglig ersättning så att dom anser sej ha råd att ställa upp för landslaget=SIF. Denna ersättning är ju framförallt för den just nu aktiva generationen, som ska vara förebilder för unga tjejer som ska kunna ta vid och utveckla damhockeyn även kommersiellt. Se bara på damfotbollens och dom senaste VM och OS turneringarna, många tycker att det är mycket roligare att se på än herr dito. Det är låååång väg för svensk damhockey att vandra men i detta läge gäller det att stötta från alla håll.
Jag har lust att lägga in en parallell med att starta ett företag som har en bra affärsidé, där måste man satsa massor i starten och säkerligen kunna ta några magra år innan det börjar generera vinst. Vet dom som startat med en bra affärsidé men missbedömt vad det kostar i början och fått likvidera/konka innan man hunnit driva det 3 år.

Ni som hävdar någon typ av att damerna vill ha lika bra betalt som herrarna läs och begrunda, om detta som skrivs i nedanstående brev är sant så borde styrelsen i SIF faktiskt AVGÅ ALLA !

Brev från SICO till SIF

Med anledning av att medlemmar i SICO, valt att inte deltaga vid SIF:s landslagssamling
Vi förstår att det finns en rad frågetecken kring rådande situation mellan damspelarna och Svenska Ishockey Förbundet (SIF). Därför vill SICO framföra följande:

Situationen grundar sig i spelarnas ekonomiska förhållande till SIF, men även allmänt hanteringen av Damkronorna.

Spelare som representerat Damkronorna har under flera år framfört att det inte är möjligt att delta i spel under de ekonomiska förutsättningar som råder. Grundorsaken är att det inte finns något avtal mellan SIF och spelarna i Damkronorna som reglerar ersättning, bonus och försäkringar. Ett sådant avtal finns för herrarna i Tre Kronor.

Ett stående argument från SIF (att inte erbjuda något avtal) är att Damkronorna inte genererar lika mycket intäkter som Tre Kronor gör, vilket damspelarna är införstådda med. Däremot är försäkringskostnader för NHL-spelares deltagande i Tre Kronor en betydande utgift för SIF. Motsvarande kostnad finns inte för Damkronorna.

Damspelarna upplever att bemötandet från Svenska Ishockeyförbundet är annat än vad man bör förvänta sig av ett svenskt idrottsförbund. Hur damspelarna blir talade till och genom avsaknad av likvärdighet känner sig Damkronorna oviktiga och som om de är ett ok att bära för SIF.

SIF har hänvisat till avtalet mellan SIF och SDHL, som SICO inte fått tagit del av eller är part i. SIF menar att spelarna i Damkronorna har samma förutsättningar som spelarna i Tre Kronor vid landslagsspel, och vad som regleras i avtalet mellan SIF och Tre Kronor.

Förutsättningarna går inte att jämföra. SHL-spelare har ett kollektivavtal vilket ger spelarna i SHL tryggande försäkringar, till exempel olycksfallsförsäkring (TFI). Spelarna i SDHL har inte ett kollektivavtal och omfattas inte av SHL-spelarnas avtal.
Att jämföra och säga att SIF behandlar Damkronorna och avtalet på samma sätt som för herrarna är fel.
Att spelarna får bibehålla lönen från respektive SDHL-klubb vid landslagsspel, är den del som är lika för herrarna och damerna. Dock är den ersättningen/lönen i de flesta fall inte tillräcklig och damspelarna måste arbeta vid sidan av ishockeyn, för att klara vardagen.

SIF hänvisar via generalsekreteraren till § 1:12 för att tvinga damspelarna, via påtryckningar från respektive SDHL-klubb, att ställa upp i landslaget. Detta är fel.
Spelarna vill inte spela under rådande förutsättningar, därför kommer de inte till landslagssamlingen. Detta ska inte förväxlas med att SDHL-klubben inte skulle släppa spelarna till det internationella uppehållet. Om SIF agerar genom att hänvisa till regeln (TB § 1:12) och då utdöma sanktioner gör SIF fel. Istället borde Svenska Ishockeyförbundet ta sitt ansvar och tillsammans med övriga parter hjälpas åt att främja framtidens damishockey.

Klara Stenberg
SICO


Nedan finner ni ett axplock av punkter Damkronorna vill föra fram:


Förlorad arbetsinkomst:
Säsongen 18/19 gick SHL in med 400 000 kronor till SIF, pengar som skulle gå till Damkronorna. Motkravet var att SIF skulle matcha detta belopp. SHL:s tanke var att SHL ville hjälpa SIF att satsa långsiktigt på Damkronorna. Initiativet kom från SHL då SIF till en början inte ville ge Damkronorna ersättning för förlorad arbetsinkomst bland annat..

Inför säsongen 19/20 drog SIF in all ekonomisk ersättning till Damkronorna.

Totalt var det 800 000 kronor, och vi undrar vart alla pengar som blivit över från föregående säsong, tagit vägen?

Argumentet från SIF att de arbetar och behandlar Tre Kronor och Damkronorna, håller inte. Vi går minus på att delta på landslagsläger, medan spelarna iTre Kronor har bra löner från sina klubbar. Vi är väl medvetna om löneskillnaderna och att det finns anledningar till dessa. Vi anser dock att SIF  bör se ersättningsfrågan som en investering för framtiden.

Försäkringsfrågan:
Hur är Damkronorna försäkrade, och hur agerar SIF i försäkringsfrågan? De försäkrar herrspelare för flera miljoner, och vi har knappt en rimligt täckande försäkring.

Samlingsdagar inför VM 2019:
Damkronorna: 5 dagar inkl. 1 match på precamp.

Reseförhållanden:
För ett och ett halvt år sedan (en månad innan OS) reste Damkronorna, en lördagskväll, hem från en landslagsturnering i Finland med Finlandsfärja från Åbo.

Damkronorna har även rest till USA en dag före turneringsstart där vi förväntas prestera mot världens tre bästa nationer. Aspekter att ta hänsyn till är bl.a. en tidsskillnad på 6 timmar och en restid på ett 15-tal timmar. Vad medför en sådan resa ur hälsosynpunkt och skaderisk?

Vad förväntar sig SIF för resultat med de förutsättningarna?

Anser SIF att det är rimligt att, under en reseperiod på ca. 2 veckor, resa med endast ett bagage på 23 kg som ska inkludera både utrustning, representationskläder samt civila tillhörigheter?

Förutsättningarna för resor vid läger- och i turneringssammanhang är generellt inte optimala. Väljer SIF resor och logi utifrån att Damkronorna ska kunna prestera maximalt, eller endast för att hålla nere kostnaderna?

Utvecklingsplan:
Till vår kännedom finns det ingen utarbetad, varken långsiktig eller kortsiktig, utvecklingsplan för hur SIF vill att representationslaget (Damkronorna) skall bedrivas. Utan en elit, finns inga kvinnliga förebilder för kommande generationer att se upp till.

SIF bör se sig omkring och ställa sig frågan varför andra nationer kommit ikapp Damkronorna och sprungit om oss. Vi vill att SIF skapar en egen modell för hur flick- och damhockeyn skall bedrivas, från rekrytering i ungdomslag till elit. Vad är planen, förutsättningarna och resurserna till att Damkronorna återigen ska kunna konkurrera om medaljer?

Materialkontrakt:
Som högsta representationslag på damseniorsidan, ingår Damkronorna i ett kontrakt tillsammans med junior- och pojklandslagen. Detta innebär att Damkronorna inte får använda material av vilket märke vi vill. Vi är alltså tvingade att använda arbetsredskap som inte alla spelare känner sig trygga med. Är det de bästa förutsättningarna för att en elitspelare skall kunna prestera till 100%?

Klädsel:
SIF tillhandahåller oss inga damkläder, utan förser oss med herrkläder. Vi har under en femårsperiod bett om kläder i dammodell, kläder som skall vara sydda och anpassade för kvinnor. I gensvar får vi höra att SIF tillhandahåller lika kläder till samtliga landslag, dvs. herrkläder. Det bör ligga i SIF:s intresse att Damkronorna representerar SIF på ett professionellt och respektabelt vis. Hur vill SIF att Damkronorna skall representera Sverige och Svenska Ishockeyförbundet?

Ledare under VM-turneringar 18/19:
Tre Kronor: 16 ledare
Damkronorna: 11 ledare
U20 Herr: 12 ledare
U18 Dam: 8 ledare
U18 Herr: 12 ledare.
Respekt:
Damkronorna har vid ett flertal tillfällen försökt att få till möten med SIF för att uttrycka vårt missnöje. Detta har dock aldrig tagits på allvar. Vi upplever att de istället försökt tysta oss, vilket i sin tur gjort att vi har känt oss oviktiga och inte respekterade.

Kosttillskott:
SIF har flertalet samarbetspartners inom kost och nutrition. Dock förekommer det ofta att Damkronorna tilldelas produkter vars bäst före-datum passerat. Vid flertalet tillfällen handlar det om flera månader gamla produkter.

Korten på bordet nu SIF, bäst att göra en pudel och sätta er ned och förhandla fram något bra för alla!
Länk till SICOs pressmeddelande: https://sico.nu/med-anledning-av-att-medlemmar-i-sico-valt-att-inte-deltaga-vid-sifs-landslagssamling/

Tony Moore skrev:Korten på bordet nu SIF, bäst att göra en pudel och sätta er ned och förhandla fram något bra för alla!
Länk till SICOs pressmeddelande: https://sico.nu/med-anledning-av-att-medlemmar-i-sico-valt-att-inte-deltaga-vid-sifs-landslagssamling/

Då ska SDHL + SHL med och det tvivlar jag komma ske serru iom vissa föreningar har inte ens råd eg med en verksamhet i SDHL, Så för att få ordning på skiten måste man göra om hela jäkla SDHL får att få upp ekonomi och andra saker som gör det hela egen bärande!

När SIF säger att de inte förstår kritiken så tror jag dem.
- Tyvärr!

Sico:s inlägg visar på den oerhörda nedlåtande och styvmoderliga behandling som förbundet bestått damhockeyn med i stort som i smått och dessutom bör man ta med svågerpolitiken med, Hur kunde Boork klamra sig fast i sju långa år trots en total inkompetens som ledare ?

Att Svensk damhockey rasat jämfört med internationell konkurrens har förbundet ett stort ansvar för, det är bara att jämföra med Finland där man behandlar dam o herrhockeyspelare på landslagsnivå på ett professionellt sätt och gett dessa de bästa förutsättningar, på alla nivåer.
Svenska Ishockeyförbundet är idag en ryggkliande inkompetent organisation.
Avgå Alla.

SIFs egna ord, bl.a detta:
.."Vi är en av de mest framgångsrika idrotterna i Sverige och en av de mest framgångsrika inom vår idrott i världen. Det ska vi fortsätta att vara. Vi ger människor glädje och gemenskap, upplevelser och stolthet."

.."Vi har genom historien visat att vi inom Svensk Ishockey är som mest framgångsrika när vi gör saker tillammans. Det är kraften när vi gör saker tillsammans vi ska utveckla och värna om när vi bygger Svensk Ishockey in i framtiden."

.."Svensk Ishockey ska beröra. Ishockeyn är vår passion och det är för ishockeyn vi brinner. Vi ska beröra alla vi möter på ett positivt sätt och tillsammans ska alla som vill, få uppleva den glädje vi upplever och vara en del av vår glöd. För några betyder det att spela i våra högsta ligor, Tre Kronor eller i Damkronorna,"

.."Vår vision
Vårt önskade framtida tillstånd.
Sveriges mest engagerande idrott.
Vi ska vara bäst i världen i ishockey på alla nivåer och vara den idrott som engagerar mest och flest. Svensk Ishockey ska också vara en samlande kraft och bidra till att bygga vårt framtida samhälle."..

Hur faan tänkte dom där? Dags att kavla upp ärmarna och göra verkstad av er egen verksamhetsidé SIF.

Länk: http://www.swehockey.se/omforbundet/verksamhetsidevardegrundochvision/

Jag är kluven till den här strejken. Luleå HF / MSSK har en inställning, en spelartrupp och uppslutning hos fans som helt enkelt inte finns hos andra föreningar i Sverige.
I SDHL spelar t.ex också SDE HF, ni kan ju kolla på deras hemsida om ni vill. De snittade 42 pers på sina hemmamatcher förra säsongen, i SDHL och det är inte så att SDE HF spelar i någon lada utanför Dikanäs där allt är nedlagt och pengar saknas. Nej, SDE HD spelar i Danderyds kommun. Där finns det både folk och pengar, inte minst det sistnämnda men alldeles uppenbarligen är inte Damhockey något som lockar det minsta lilla.

Igen, jag älskar Luleå HF/MSSK och spelarna. Glädjen när Rebecca Stenberg gjorde mål i finalen var helt i nivå med när någon av herrarna gör ett viktigt mål i slutspelet. Men så ser det inte ut i övriga Sverige eller för all del Europa.

Igen, 42 pers när de spelar i Danderyd. Det är fler i publiken när 10 åriga killar spelar fotboll. Det satsas också mer på 10 åringar som spelar fotboll där än vad det satsas på 19-åriga damer som spelar hockey. Diskriminering? Nej. Kolla på vilka pengar som satsas på 19-åriga tjejer som rider där då och jämför. En enda ridsportintresserad familj i Danderyd spenderar förmodligen årligen mer pengar på sin sport än vad hela SDE HF damlag har budget för på 10 år.

Det är ju så verkligheten ser ut. Vill en tjej tjäna pengar på hockey är det inte i Danderyd hon ska vara utan möjligen i Luleå och kanske i nordamerika men är det pengarna och möjligheter till att få flyga till matcher och bo på någorlunda trevliga hotell då är det till att byta sport som gäller.

Alla idrottsstjärnor är sina egna varumärken och här finns nog en hel del att utveckla. Hand upp vem som kan nämna tre spelare i SDE HF? Men vi vet namnet på flera spelare i Luleå HF / MSSK och det gör nog flera andra med. De finns på twitter, på facebook, de agerar som ambassadörer för både sig själva, sitt lag och sin sport. Med uppmärksamhet kommer också intresse och sen kommer pengarna.

Tyvärr tror jag den här strejken bara är kontraproduktiv och tyvärr tror jag att Luleå HF / MSSK kommer få fortsätta dra svensk damhockey på klubbnivå länge till. Åströms uttalande att SHL klubbar skulle ha som krav att också ha ett SDHL lag spär bara på bilden av att Damhockey är någon slags välgörenhet som SHL-föreningarna ska ägna sig åt. Inte alls den bild som finns i Luleå där folk faktiskt går på matcherna och fansen faktiskt bryr sig om spelarna och laget.

Det är dit intresset måste nå också på andra orter för om klubblagen inte kan stå på egna ben inom rimlig tid kommer förbundet fortsatt att vara fattigt det med.

EDIT: Om jag räknat rätt stod Luleå HF/MSSK för 42,6% av all publik i SDHL om man summerar serie + slutspel och tar det som andel av total publik i serie + slutspel. Det är en extrem dominans av en förening.

Ja Kagen - det är så verkligheten ser ut, men verkligheten rör på sig (always in motion the future is). Vill vi nå framgångar så måste vi satsa. Klubblagen i Finland är värdelösa jämfört med ett antal klubbar i Sverige både vad gäller det sportsliga och de förutsättningar de skapar, och ändå satsar deras förbund betydligt mer på damlaget än vad SIF gör (och har så gjort i många år). Resultatet är medaljer till lejoninnorna trots att den inhemska ligan suger borkpung.

Kanske finns det bättre vägar att gå än strejk, men vilka är då dessa vägar?

Old Brooklyn skrev:Ja Kagen - det är så verkligheten ser ut, men verkligheten rör på sig (always in motion the future is). Vill vi nå framgångar så måste vi satsa. Klubblagen i Finland är värdelösa jämfört med ett antal klubbar i Sverige både vad gäller det sportsliga och de förutsättningar de skapar, och ändå satsar deras förbund betydligt mer på damlaget än vad SIF gör (och har så gjort i många år). Resultatet är medaljer till lejoninnorna trots att den inhemska ligan suger borkpung.

Kanske finns det bättre vägar att gå än strejk, men vilka är då dessa vägar?

Man måste få till en total make over på SDHL för att få den attraktiv i alla delar av Sverige, Det håller inte att Luleå är navet för damligan i hockey klarar inte andra lag följa den utveckling Luleå sitter i förarsätet med så vete fan om inte en sammanslagning av den finska och svenska damhockeyligan kan vara bättre!

Vissa klubbar i SDHL har ju knappt ett publik underlag att redovisa och då är det förmycket begärt att dem ska finansiera sina spelare landslagsläger och SIF dem anser att dem gjort nog i deras ögon sett, Mycket av detta ligger i grunden för #metoo rörelsen på gott och ont då ska man bli jämställd på alla plan och det fungerar inte riktigt så utan förändring måste ske från alla inblandade och inte vara SIF för då är vi tebax där dem är nu och det är svårt!

Sant Old Brooklyn, det avspeglas nog av att hockeyn generellt trots allt har högre status i Finland än den har i Sverige. I Sverige är det fotbollen som dominerar och vi har ett damlag i internationell toppklass (rankat 6a) medan Finland som bäst varit rankad 16e och idag är 31a.

Om det är så att svenska förbundet satsar betydligt mindre än det finska finns naturligtvis iaf en slags politisk grund för att protestera / markera / strejka. Vore också intressant att jämföra svenska fotbollsförbundets mot finska och hur mycket som satsas på damerna. Jämföra äpplen med äpplen och päron med päron så att säga.

Om publiken inte hittat till damhockeyn än så känns det mittemellan-smart av förbundet att visa att de inte heller bryr sig.

Kagen skrev:Sant Old Brooklyn, det avspeglas nog av att hockeyn generellt trots allt har högre status i Finland än den har i Sverige. I Sverige är det fotbollen som dominerar och vi har ett damlag i internationell toppklass (rankat 6a) medan Finland som bäst varit rankad 16e och idag är 31a.

Om det är så att svenska förbundet satsar betydligt mindre än det finska finns naturligtvis iaf en slags politisk grund för att protestera / markera / strejka. Vore också intressant att jämföra svenska fotbollsförbundets mot finska och hur mycket som satsas på damerna. Jämföra äpplen med äpplen och päron med päron så att säga.

Savolainen och de andra tjejerna i landslaget får stipendium på 10000 euro/säsong

Kagen skrev:Sant Old Brooklyn, det avspeglas nog av att hockeyn generellt trots allt har högre status i Finland än den har i Sverige. I Sverige är det fotbollen som dominerar och vi har ett damlag i internationell toppklass (rankat 6a) medan Finland som bäst varit rankad 16e och idag är 31a.

Om det är så att svenska förbundet satsar betydligt mindre än det finska finns naturligtvis iaf en slags politisk grund för att protestera / markera / strejka. Vore också intressant att jämföra svenska fotbollsförbundets mot finska och hur mycket som satsas på damerna. Jämföra äpplen med äpplen och päron med päron så att säga.

Finska förbundet har under lång tid visat betydligt större intresse för sina damers utveckling på landslagsnivå än det svenska, som mer agerat med arm(boork)en än visat att man vill utveckla o förbättra. Det speglar av sig i landslagens prestationer.

NallePhu skrev:

Old Brooklyn skrev:Ja Kagen - det är så verkligheten ser ut, men verkligheten rör på sig (always in motion the future is). Vill vi nå framgångar så måste vi satsa. Klubblagen i Finland är värdelösa jämfört med ett antal klubbar i Sverige både vad gäller det sportsliga och de förutsättningar de skapar, och ändå satsar deras förbund betydligt mer på damlaget än vad SIF gör (och har så gjort i många år). Resultatet är medaljer till lejoninnorna trots att den inhemska ligan suger borkpung.

Kanske finns det bättre vägar att gå än strejk, men vilka är då dessa vägar?

Man måste få till en total make over på SDHL för att få den attraktiv i alla delar av Sverige, Det håller inte att Luleå är navet för damligan i hockey klarar inte andra lag följa den utveckling Luleå sitter i förarsätet med så vete fan om inte en sammanslagning av den finska och svenska damhockeyligan kan vara bättre!

Vissa klubbar i SDHL har ju knappt ett publik underlag att redovisa och då är det förmycket begärt att dem ska finansiera sina spelare landslagsläger och SIF dem anser att dem gjort nog i deras ögon sett, Mycket av detta ligger i grunden för #metoo rörelsen på gott och ont då ska man bli jämställd på alla plan och det fungerar inte riktigt så utan förändring måste ske från alla inblandade och inte vara SIF för då är vi tebax där dem är nu och det är svårt!

De lag som knappt har ett publikt underlag att redovisa betalar knappast någon hög lön (och mest troligt inte någon lön alls) till spelarna, och således behöver de inte betala nått. Problemet är ju att många av tjejerna lyfter bulken av sina inkomster utanför hockeyn. Det inkomstbortfallet bör förbundet hantera. Och igen - SDHL är en världsledande liga om man jämför med andra damligor. Problemet är inte någonstans SDHL, utan att förbundet under ett flertal år inte riktigt brytt sig om damerna. De har velat se medaljer när det är mästerskap, men under resan till mästerskapet har man prioriterat att hålla nere kostnader så mycket som möjligt. Finland, som har en betydligt skräpigare damliga än Sverige, ser ut att ha haft en syn på damerna där man faktiskt verkar ha brytt sig om hur man lägger upp på ett bra vis för att få dem att prestera - och det har gett resultat.

Kagen skrev:Sant Old Brooklyn, det avspeglas nog av att hockeyn generellt trots allt har högre status i Finland än den har i Sverige. I Sverige är det fotbollen som dominerar och vi har ett damlag i internationell toppklass (rankat 6a) medan Finland som bäst varit rankad 16e och idag är 31a.

Om det är så att svenska förbundet satsar betydligt mindre än det finska finns naturligtvis iaf en slags politisk grund för att protestera / markera / strejka. Vore också intressant att jämföra svenska fotbollsförbundets mot finska och hur mycket som satsas på damerna. Jämföra äpplen med äpplen och päron med päron så att säga.

Helt klart att det spelar in, och jämförelser är alltid intressanta. Som jag skrev ovan så undrar jag även hur det funkar för SHL-spelare som deltar i landslagsläger och internationella turneringar. Fick Emil löneavdrag när han representerade Sverige förra säsongen? Tillåt mig tvivla.

Old Brooklyn skrev:

NallePhu skrev:

Old Brooklyn skrev:Ja Kagen - det är så verkligheten ser ut, men verkligheten rör på sig (always in motion the future is). Vill vi nå framgångar så måste vi satsa. Klubblagen i Finland är värdelösa jämfört med ett antal klubbar i Sverige både vad gäller det sportsliga och de förutsättningar de skapar, och ändå satsar deras förbund betydligt mer på damlaget än vad SIF gör (och har så gjort i många år). Resultatet är medaljer till lejoninnorna trots att den inhemska ligan suger borkpung.

Kanske finns det bättre vägar att gå än strejk, men vilka är då dessa vägar?

Man måste få till en total make over på SDHL för att få den attraktiv i alla delar av Sverige, Det håller inte att Luleå är navet för damligan i hockey klarar inte andra lag följa den utveckling Luleå sitter i förarsätet med så vete fan om inte en sammanslagning av den finska och svenska damhockeyligan kan vara bättre!

Vissa klubbar i SDHL har ju knappt ett publik underlag att redovisa och då är det förmycket begärt att dem ska finansiera sina spelare landslagsläger och SIF dem anser att dem gjort nog i deras ögon sett, Mycket av detta ligger i grunden för #metoo rörelsen på gott och ont då ska man bli jämställd på alla plan och det fungerar inte riktigt så utan förändring måste ske från alla inblandade och inte vara SIF för då är vi tebax där dem är nu och det är svårt!

De lag som knappt har ett publikt underlag att redovisa betalar knappast någon hög lön (och mest troligt inte någon lön alls) till spelarna, och således behöver de inte betala nått. Problemet är ju att många av tjejerna lyfter bulken av sina inkomster utanför hockeyn. Det inkomstbortfallet bör förbundet hantera. Och igen - SDHL är en världsledande liga om man jämför med andra damligor. Problemet är inte någonstans SDHL, utan att förbundet under ett flertal år inte riktigt brytt sig om damerna. De har velat se medaljer när det är mästerskap,  men under resan till mästerskapet har man prioriterat att hålla nere kostnader så mycket som möjligt. Finland, som har en betydligt skräpigare damliga än Sverige, ser ut att ha haft en syn på damerna där man faktiskt verkar ha brytt sig om hur man lägger upp på ett bra vis för att få dem att prestera - och det har gett resultat.

Problemet är lite tudelat man vill ha en framgång SIF men likväl oavsett om man trycker in det kapitalet så kommer inte framgångarna så som man vill och där är tror jag punkten som SIF står vid, Visst man vill högst upp med damlandslaget MEN kommer man nå dit om man knuffar in kapitalet jag tror inte det USA & Canada ligger så jäkla långt före i allt vad gäller damhockeyn och skulle man komma dit dem är i dag dessa lag så har dem hunnit lika långt före igen!

Att mer pengar ska skjutas till borde var och en fatta men strejka och hålla på brukar sällan ge mycket SIF kommer hålla fast vid sin ståndpunkt och SICO står fast på sin punkt så det kommer bli svårt oavsett vad att få dem till bordet, Damhockeyn i sig är en begränsad publikmässigt det är bara Luleå som har bra snitt på matcherna att yla om tillväxten är dålig och annat klart som sjutton den är det då man har en ekonomi i vissa lag som är nära konkurs det är svårt attrahera tjejer spela hockey då andra sporter växer så det knakar om det och många börjar intresserar sig för E sport också där pengarna finns så frågan är komplex!

Kanada och USA må ligga långt före i allt (även om nu många menar att Finland borde vunnit finalen i våras), men nog borde vi kunna mäta oss med nationer som Danmark och Ungern?

Frågan är enkel, eftersom damerna är till stora delar amatörer bör förbundet stå för inkomstbortfall under träningsläger, landslsgscamper o turneringar, så gjorde man förr då herrarna var amatörer. Sen bör ledningen visa ngt intresse för landslaget utöver direktivet "vinn". Finland fixar det, varför inte Sverige

Bara pröjsa landslagsspelarna nu SIF!

Förtydligande med anledning av pågående frånvaro från Damkronorna.
SDHL har avtal med Svenska Ishockeyförbundet. När avtalet förlängdes i våras var parterna överens om att ligan skulle överta de kommersiella rättigheterna. Avtalet innebär inte att ligan ska stå för ersättning vid förlorad arbetsinkomst för landslagsspelare men reglerar att klubbarna är skyldig att ställa spelarna till förfrågande för landslaget vilket också sker. Med undantag för säsongen 18/19 har förutsättningarna tidigare varit samma, ingen ersättning vid landslagsuppdrag, oavsett att de kommersiella rättigheterna då tillhört Ishockeyförbundet. Ingen skillnad mot idag.

För svensk damhockeys bästa är SDHL öppna för att delta i en dialog med alla parter och träffas och försöka hitta en lösning på konflikten.

SDHL kommer fortsätta arbetet med att skapa bättre förutsättningar för klubbarna och därmed indirekt förbättringar för spelarna. Detta arbete är prioriterat men det kommer att ta lite tid innan vi lyckats nå dit.

SDHL
Angelica Lindeberg tillsammans med styrelsen

https://www.sdhl.se/article/0en0ajzdr-5nfcdd/fortydligande-med-anledning-av-pagaende-franvaro-fran-damkronorna

Det finns en del frågor som måste ställas i nuvarande situation men förbundet strutsar rejält nu.

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/a/K3e6J4/leifby-som-nar-en-mamma-har-tappat-bort-sin-fyraaring-pa-ikea

Tack Bamsefar!

Var bara tvungen att sätta in texten från Aftonbladet:

Marcus Leifby: Som när en mamma har tappat bort sin fyraåring på Ikea

Sedan förra onsdagen saknar Svenska Ishockeyförbundet ett damlandslag.

Och vet ni vad.

De saknar även en ordförande.
 
Ja, jo, visst, om man tar sig tid att borra sig in på Svenska Ishockeyförbundets hemsida så står det klart och tydligt att de faktiskt har en ordförande, han heter Anders Larsson och han skriver krönikor och twittrar ibland, men visar sig bara om sammanhanget är tillräckligt parant och positivt för honom själv.


ANDERS LARSSON. FOTO: JOHANNA LUNDBERG / BILDBYRÅN

Sportbladet har sökt honom i flera dagar, per telefon och sms, men han svarar inte.

Under måndagen gick det så långt att chefredaktören på SVT-sporten, som prisats för sin jämställda sportbevakning, skrev en uppmaning till Anders Larsson som publicerades på SVT:s sajt.

ANDERS, VI HAR SÖKT DIG, HÖR AV DIG!!

Det kändes lite som när en mamma har tappat bort sin fyraåring på Ikea och gått till receptionen för att få hjälp.

Hoho!? Anders?

Det är ju inte Primo Nebiolo vi försöker få tag på, här.

Personligen skäms jag när jag ser hur obesvärat slappt, nonchalant och mentalt omodernt ledningen för svensk ishockey uppträder och uttrycker sig.

Till skillnad från det som dessa ständiga sanningssägare (ni vet vilka ”det är ju ändå ingen som kollar”-puckona är) vill göra gällande så handlar inte damernas bojkott främst om ekonomiska förutsättningar, men vi kan väl ändå börja där. 

Eftersom de flesta spelarna i Damkronorna arbetar eller studerar på heltid vid sidan om sin satsning på ishockeyn måste de ofta ta ledigt för att samlas med landslaget.

Den förlorade arbetsinkomsten ersätts inte längre av Svenska Ishockeyförbundet eftersom SDHL, svenska damhockeyligan, har tagit över de kommersiella rättigheterna.

Nu råder det vissa oklarheter om hur avtalen är skrivna, men vi kan faktiskt lägga det åt sidan, oavsett.

Förbundets svar, som generalsekreteraren Tommy Boustedt kom ridande med, var precis det förväntade.
– Vi är förvånade över det besked vi nu nåtts av. Förbundet har inga ersättningar till några spelare i något landslag, vi gör ingen skillnad på dam- och herrlandslag.

Förvånade, alltså.

Möjligtvis blev Tommy Boustedt förvånad över att Sverige överhuvudtaget har ett damlandslag i ishockey, för särskilt intresserad av damishockey verkar herr Generalsekreterare aldrig ha varit.

Och visst är det intressant, för den enda gången det är viktigt att slå fast att allt faktiskt är rättvist och jämställt, det är när ingen ska få någonting alls.

Det spelar liksom ingen roll att någon tidigare fått allt, i alla tider.

Och frågan är om någon skulle protestera om förbundet faktiskt bestämde sig för att ge damerna en extra skjuts, ekonomiskt, en liten en, kanske på en nysatsning på svensk damishockey? 

Skulle Tre kronors förbundskapten Johan Garpenlöv bli rasande när han får höra det? 

Kommer Oliver Ekman Larsson gå ut i strejk om han inte får ut sina 400 kronor i dagtraktamente nästa gång han åker till VM?

Jag tror inte det.

Själva märgen i damernas bojkott handlar inte om pengar – utan om respekt och tilltro.

En hyggligt meriterad spelare i Damkronorna berättade för mig att hon aldrig träffat varken Anders Larsson eller Tommy Boustedt, Svenska Ishockeyförbundets två högsta höns.

Inte på VM, inte på läger, inte någonstans.

Aldrig.

27 december 2018 twittrade däremot herr Generalsekreterare stolt att han ”började på förbundet 2001 och har sett alla JVM på plats sedan dess”. 

Jag undrar om något svenskt landslag har blivit så nonchalerat och förorättat av sin egen ledning, under så lång tid, som Damkronorna?

Och jag undrar om Svenska Ishockeyförbundet skulle tåla en ordentlig granskning över alla utlägg och kostnader de dragit på sig de senaste åren.

Vågar de visa upp alla kvitton (resor, kanske med respektive, och representation) som de kommit hem med efter alla dessa mästerskap, där de senaste två VM-gulden på herrsidan har varit rena förlustaffärer?

Man skäms

Och jag kan bara erinra mig om ett enda tillfälle de senaste åren när Svenska Ishockeyförbundet på riktigt bestämde sig för att ta svensk damishockey på riktigt allvar.

Det var när de bötfällde Luleå med 25 000 kronor för att glada människor och många barnfamiljer tillsammans firade ett SM-guld på isen i våras.

De här protesterna kommer inte som någon överraskning, det är snarare ett under att så många damishockeyspelare har stått ut med de här tomtarna så länge. 

Och när svensk damishockey går igenom sin största kris någonsin, när behovet av ett starkt, modigt och modernt ledarskap aldrig varit större, då har förbundets ordförande Anders Larsson helt gått upp i rök.

Man skäms.

https://www.svt.se/sport/ishockey/ishockeyforbundets-ordforande-svarar-pa-kritiken

"– Det är lite irriterande, att vi fick det så sent. "
- Jo tack, lyhörd var ordet, sa Bull. Det här har väl sagts i många år!

"Men det gäller inte bara här, hela hockeyvärlden borde reagera."
- Vem försöker han nu flytta ansvaret till???

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/a/6j8VQo/shl-gar-in-for-att-radda-damkronorna

"SHL har tidigare krävt att få veta vad förbundet gjort med det som återstått av deras tidigare stöd. Svenska ishockeyförbundet förbinder sig nu att använda det som finns kvar av de pengarna,
totalt 450 000 kronor, för att ”ytterligare satsa på elitutvecklingen i svensk damishockey”."

Man undrar ju vad förbundet sysslar med...

”Jag är djupt oroad över förbundets attityd”

I veckan tas nya steg för att lösa konflikten mellan spelarna i Damkronorna och Svenska Ishockeyförbundet.
– De konkreta sakerna som vi har efterlyst, och som kan skrivas ner på ett papper, känns det som vi kommer att kunna lösa, säger landslagsstjärnan Erika Grahm.
– Men för oss spelare är det här mycket större än det.
– Det primära för oss är attityden mot oss, hur vi blir bemötta och hur vill man driva landslagsverksamheten. Än så länge har vi inte sett några konkreta tecken på att det kommer att bli en förändring där. Det gör mig djupt oroad.

På ett hotell i Stockholm är representanter från lagen i SDHL, svenska damhockeyligan, samlade för en upptaktsträff inför säsongen.

På fredag drar ligan i gång, och det är ett rekordstort antal journalister på plats som får ta del av den positiva nyheten att ligan fått en huvudsponsor, något DN kunde berätta före upptaktsmötet.

Som ett tungt moln över allt positivt som händer i den inhemska ligan vilar dock spelarnas landslagsbojkott.

Konflikten mellan spelarna i Damkronorna och Svenska ishockeyförbundet är inne på fjärde veckan, och i veckan ska representanter från förbundet och spelarfacket Sico träffas för ett tredje möte.

På det första mötet stod det klart att spelarna kommer att få ersättning för förlorad arbetsförtjänst när de är på landslagsuppdrag sedan SHL beslutat sig för att gå in med de pengar som krävs.

Därmed var ett steg avklarat, men flera saker återstår att lösa. Bland de mer konkreta finns till exempel försäkringsfrågan.

På det senaste mötet lämnade Sico över ett förslag till ett landslagsavtal, och i veckan ska parterna träffas igen.

Både Sicos representant Klara Stenberg och Erika Grahm ser positivt på möjligheten att komma överens om ett avtal.

– Om det sker redan i veckan är svårt att säga, men vi rör oss framåt, säger Klara Stenberg.

Men konflikten handlar om mer än pengar och försäkringar. Det är de där sakerna som det inte går att skriva ner på ett papper som det är svårast att komma åt.

– Jag har personligen varit med på ett möte – det andra var jag med på via telefon – och jag kan inte påstå att jag uppfattat några ”vibbar” som tyder på en förändring. Bara genom att inleda med att säga att de var förvånade över vårt agerande var att börja i fel ände, säger Erika Grahm.

– Det fick mig, eller bättre uttryckt oss, att känna att de inte är insatta i hur vi har det och inte har någon koll på verksamheten.

Så även om steg tas åt rätt riktning har den långvariga söndringen skapat ett avstånd mellan förbundet och spelarna som det kommer att ta tid att sudda ut.

– Det hade egentligen behövts så lite. Bara att de hade kommit till oss i omklädningsrummet efter att vi hade åkt ur A-VM och sagt: ”Nu börjar vi resan tillbaka. Tillsammans kommer vi att fixa det här” hade betytt så mycket. Under sommaren gick vi bara och väntade på att en plan skulle presenteras, men det hände aldrig. I stället var det som om säsongen skulle börja som om ingenting hade hänt, säger Erika Grahm.

Vid sidan om konflikten står Damkronornas förbundskapten Ylva Martinsen. I och med att säsongens första landslagsturnering aldrig blev av på grund av bojkotten blickar Martinsen nu mot nästa som avgörs i Luleå i början av november.

Där kommer bland annat världens två bästa hockeylag USA och Kanada att delta.

Kommer bojkotten att vara avslutad tills dess?

– Jag får ett tryck över bröstet när du ställer den frågan. Vi spelare vill inget hellre än att komma samman som en urstark grupp och bara gå ut och köra inför den svenska publiken. Så det är både vår förhoppning och vårt mål, men vi vill känna att vi får stöd, säger Erika Grahm.

– Jag vet att vissa säger att ska vi inte kan komma och kräva pengar nu när vi har åkt ur A-VM, men det är inga stora pengar vi pratar om och än en gång det här är större än det. Det vi vill är att vi och förbundet tillsammans ska jobba för svensk dam- och flickhockeys bästa.

Malin Fransson
malin.fransson@dn.se

Stå på er tjejer! SIFs nonchalanta avtalförslag kastas i papperskorgen!

Fällman om konflikten – mitt under matchen: "Jag kan fasen inte låta bli...": https://t.co/H2e5k1r9R5 #twittpuck #damkronorna

— SVT Sport (@SVTSport) September 13, 2019

Damkronornas konflikt med hockeyförbundet löst
Efter två månaders landslagsstrejk har Damkronorna och Ishockeyförbundet nu kommit överens om ett nytt avtal.

Spelarna kommer bland annat att få ersättning för förlorad arbetsinkomst när de är med landslaget, något som finansieras av herrligan SHL.

– Vi är jättenöjda, säger Klara Stenberg på spelarfacket Sico.

Förhandlingarna har skett via Arbetsgivaralliansen och fackförbundet Unionen.

Spelarna, som oftast har andra jobb utanför ishockeyn, kommer nu att få hundraprocentig ersättning för den arbetsinkomst de förlorar när de tar ledigt för att vara med landslaget.

– Det blev ett bra avtal mellan två parter och det har täckt in det väsentliga, säger Klara Stenberg.

Enligt förbundet är det klubbarna i damligan SDHL som med hjälp av herrligan SHL finansierar ersättningen, något som redan stod klart sedan tidigare då SHL beslutade sig för att gå in och bidra med upp till 400 000 kronor per år till ersättningar för förlorad arbetsinkomst.

– Jag lägger mig inte i hur det finansieras. Bara det blir klart är jag nöjd, säger Klara Stenberg.

Landslagsverksamheten drar nu igång igen med ett landslagsläger i november och en turnering i december.

Det var 14 augusti, dagen före att landslaget skulle samlas inför en femnationsturnering i Finland, som beskedet kom att de 43 spelare som tagits ut inte skulle delta. De menade att det var omöjligt för dem att delta i landslaget utan ersättning, och att de var nedprioriterade av förbundet inom en rad olika områden.

Beslutet grundade sig både i bristande förutsättningar och bemötande, sade spelarna.

”Från och med i dag kommer ingen av oss att representera våra blågula färger innan svenska ishockeyförbundets ledning visar att de vill jobba tillsammans med oss spelare för att utveckla och skapa bättre förutsättningar för oss i nuvarande landslagstrupp – och för alla kommande trupper i framtiden” skrev lagkaptenen Erika Grahm då.

Ishockeyförbundet menade att det var klubbarna i SDHL som likt herrklubbarna i SHL bär ansvaret för att betala spelarnas löner även när de är med landslaget, eftersom förbundet gett dem rättigheterna att sälja sina matcher till tv-bolag. Men i damligan SDHL är spelarna i de allra flesta fall inte anställda på heltid.

Medan konflikten pågått har också en fyrnationsturnering på hemmaplan i Luleå, där bland annat Kanada och USA skulle delta, ställts in.

Försäkringar har också varit en central fråga. Förbundet skriver att ”spelarna uttagna i Damkronorna skall vara försäkrade mot skador som kan uppkomma vid landslagsspel. För SDHL-spelare svarar klubbarna genom SDHL för den försäkringen”.

Sverige åkte i våras ner i B-VM. Förbundet kommer nu också att bidra med en premie om laget går upp i A-VM 2021. Förbundet inför också en medaljbonus till spelarna i VM och OS även om motsvarande premier från det internationella förbundet (IIHF) saknas.

– Det har varit en lång process, men vi har stått enade kring vad vi vill och vad vi vill förändra. Nu när avtalet är klart börjar vår resa tillbaka till A-VM, säger AIK-spelaren Fanny Rask i ett pressmeddelande från Unionen.

Malena Johansson
malena.johansson@dn.se

En mental coach. Den extra resursen ska hjälpa Damkronorna tillbaka till A-VM i ishockey.

På torsdagen kunde förbundskapten Ylva Martinsen – efter den tidigare spelarstrejken – ta ut en landslagstrupp till ett fyra dagar långt läger i Falun.
– Jag har gått och väntat på att få starta säsongen, säger förbundskaptenen.
Ylva Martinsen hade knappt hunnit svälja besvikelsen över att Damkronorna slogs ut ur VM:s A-grupp i våras, förrän det var dags för nästa smäll.

När laget skulle samlas till läger meddelade spelarna att de bojkottade landslaget i protest mot de usla ekonomiska ersättningarna och bristen på satsning från Ishockeyförbundet.

Augustilägret fick ställas in och också en internationell fyranationsturnering som skulle ha spelats i Luleå.

Nu är konflikten mellan spelarna och förbundet löst och i stället för turneringen i Luleå kommer nu landslaget att samlas till ett fyra dagar långt träningsläger i Falun. På torsdagen tog förbundskaptenen ut de 25 spelarna till lägret.

– Det känns jättebra. Jag har gått och väntat på att få starta säsongen, vi behöver få starta och göra avstampet mot Frankrike och B-VM i april. Så det ska bli kul att träffa spelarna och börja arbetet mot slutmålet, säger Ylva Martinsen som erkänner att det blir en extra press att snabbt försöka ta sig tillbaka till A-gruppen.

Till sin hjälp har därför Damkronorna fått en idrottspsykolog, Cecilia Åkesdotter.

– Vi tränar ju mycket hockey och fys och alla de bitarna, men skallen är inte mindre viktig. Hon kommer att jobba som ett stöd till spelare och ledare för att optimera vår prestation.

– Men vi lägger inte allt i händerna på henne, utan tanken med hela ledarteamet är att vi med olika kompetenser ska stötta spelarna. Det ska finnas förutsättningar för att prestera, säger Ylva Martinsen.

B-VM avgörs i Angers i Frankrike i april. Sex nationer – Frankrike, Nederländerna, Norge, Slovakien, Österrike och Sverige – möter varandra i en rak serie.

– Det är klart att pressen och förväntningar och det utsatta upplägget är som det är. Det gäller att komma etta eller tvåa och varje match kommer att vara viktig. Det blir många jämna matcher, så då känns den här resursen (psykologen) som viktig.

Spelarstrejken gjorde att Damkronorna missade flera internationella matcher. Fram till VM kommer man nu hinna spela åtta träningsmatcher.

Under lägret i Falun kommer man också att möta ett herrjuniorlag.

– De här internationella matcherna hade vi velat ha haft, men det gäller att jobba med det vi har nu. Det är x antal dagar fram till VM så det gäller att göra bra grejer fram till VM och se till att kvaliteten är hög så vi är förberedda när pucken släpps i Frankrike, säger Ylva Martinsen.

Själv är hon nöjd med att få börja arbeta ”på riktigt”, och hoppas att konflikten haft något gott med sig.

– Man har haft en bra dialog och pratat med varandra och kommit fram till lösningar som man är nöjda med. Då återstår det sportsliga, det på isen och det har jag längtat efter att få jobba med. Vi får se vart det leder, men känslan just nu är positiv, säger Ylva Martinsen som erkänner att hon känt en viss frustration.

– Jo, men absolut. Jag vill ju göra mitt jobb hela tiden.

Nils Palmgren
nils.palmgren@dn.se

Fakta. Truppen
Målvakter: Anna Amholt, HV 71, Lovisa Berndtsson, Djurgården, Sara Grahn, Luleå, Minatsu Murase, do.

Backar: Emmy Alasalmi, AIK, Linnéa Andersson, HV 71, Johanna Fällman, Luleå, Linnea Hedin, AIK, Josefine Holmgren, Djurgården, Anna Kjellbin, HV 71, Nathalie Lidman, Modo, Maja Nylén-Persson, Brynäs, Mina Waxin, Modo.

Forwards: Josefin Bouveng, Djurgården, Erika Grahm, Brynäs, Lisa Johansson, AIK, Sabina Küller, AIK, Sofie Lundin, Djurgården, Hanna Olsson, HV 71, Fanny Rask, AIK, Hanna Sköld, Leksand, Erica Udén Johansson, AIK, Felizia Wikner-Zienkiewicz, HV 71, Alice Östensson, Djurgården, Julia Östlund, do.

Stort, jäkligt stort att besegra "dom riktiga Världsmästarna" trots det bara är en träningsturnering.

Säsongens första seger för Damkronorna https://t.co/cmLQLCKM84 #twittpuck

— SVT Sport (@SVTSport) December 13, 2019

Erica Udén Johansson gjorde mål när Sverige besegrade Finland. Foto: Bildbyrån

Damkronorna överraskade på fredagen och vann för första gången på två år mot VM-silvermedaljören Finland. Segersiffrorna i landslagsturneringen i Tyskland skrevs till 4–1.
– Det är jättekul så klart. Det ger en tro på det vi gör och på det vi vill göra, säger förbundskapten Ylva Martinsen.
– Det känns också bra att vi vann med klara siffror. Det var ingen tursam seger som kom efter tillfälligheter utan vi förtjänade att vinna.

Det har varit några tunga år för de svenska hockeydamerna.

I OS 2018 slutade Sverige näst sist.

VM 2019 slutade med svensk degradering till B-VM, och den här säsongen inleddes med en landslagsbojkott som gjorde att Sverige inte deltog i de två första landslagsturneringarna.

Turneringen i Tyskland är därför den första för Damkronorna efter vårens VM i Finland.

Samtidigt som Sverige har tappat mark har Finland utvecklats rejält och var ett bortdömt mål från att vinna VM-guldet.

Men den här fredagen i Füssen var det Sverige som var bäst.

Emma Murén gav Damkronorna ledningen med 1–0 i den andra perioden. Finlands Viivi Vainikka kvitterade fem minuter senare, men Michelle Löwenhielm gjorde 2–1 för Sverige. Erica Udén Johansson och Sabina Küller ökade sedan på till 4–1.

Malin Fransson DN

”Vi är vana vid att spela med kniven mot strupen”

DN TISDAG 21 JANUARI 2020

Damkronorna ska hitta VM-formen på hemmaplan.
– Vi ska visa att vi är på gång, och hur mycket vi vill tillbaka till A-VM. Det är där vi hör hemma, säger forwarden Hanna Olsson inför turneringen i Småland i början av februari.
– Nu är det upp till oss spelare att verkligen ta tag i det, fortsätter hon.

På måndagen presenterade Damkronornas förbundskapten Ylva Martinsen truppen till sexnationsturnering som avgörs i Tranås och Eksjö den 5–8 februari.

Given i truppen var HV71:s Hanna Olsson som med sin femte plats i SDHL:s poängliga är den högst placerade svenska spelaren.

Turneringen i Småland är den sista inför B-VM i Frankrike i april, men samtidigt bara Sveriges andra landslagsturnering för säsongen.

Höstens spelarbojkott gjorde att Damkronorna inte kom till spel i de två första. I oktober förra året löstes konflikten. Sedan dess har allt fokus legat på att Sverige ska ta sig tillbaka till A-VM.

– Vi ställde krav på förbundet, men vi ställer också höga krav på oss själva och på varandra, säger Hanna Olsson.

Vad blir viktigast under hemmaturneringen?

– Vi måste bygga vidare på det spelet som gjorde att vi slog Finland i Füssen i december.

– När vi möter länder som inte är riktigt lika bra som Finland måste vi bli bättre på att föra spelet, och vårda pucken, säger Olsson.

– Utöver det rent sportsliga hoppas jag också att det kommer en massa unga spelare och tittar på oss. Kanske kan vi på så sätt locka ännu flera att börja.

Det här är första gången som ett svenskt hockeylandslag ska spela B-VM. Pressen på er att gå upp är stor. Hur hanterar ni den?

– Ja, självklart är det en press, men det är vi vana vid från A-VM eftersom grupperna där bygger på seedning. Det har gjort att vi redan från första matchen alltid har spelat med kniven mot strupen.

– Alla är medvetna om situationen, och alla vet vad som väntar. Som grupp är vi starka. Konflikten svetsade oss samman ytterligare.

Redan som 16-åring VM-debuterade Hanna Olsson. Sedan dess har hon varit given i det svenska landslaget. Trots att Hanna bara är 21 år – det fyllde hon på måndagen – har hon redan spelat fyra VM och ett OS.

Förra säsongen var dock turbulent för den poängfarliga forwarden. I januari förra året kom beskedet att Hanna Olsson och Djurgården mitt under säsongen gick skilda vägar.

Några veckor efter brytningen sa Hanna till SVT att skälet var att hon kände en frustration över sin utveckling, och att Djurgården inte matchade hennes ambitionsnivå.

Hanna Olsson flyttade tillbaka till västkusten igen, och började träna med sin moderklubb Skärgården.

Under veckorna fram till förra årets VM spelade Hanna inga matcher, men tränade i gengäld betydligt mer. Utöver träningar med såväl klubbens A-lag som juniorlag körde hon varje morgon individuell träning med A-lagstränaren Martin Jansson.

– Förra säsongen fick som sagt ett abrupt avslut för min del, men då tog jag chansen att använda den tiden till att träna på individuella saker som man i vanliga fall inte hinner under säsongen, säger Olsson.

– När jag nu ser tillbaka är jag tacksam över den tiden. Inte minst är jag tacksam för Martin Jansson som gick upp varje morgon och tränade med mig.

– Det är det som har gjort att jag tycker att jag har utvecklat mitt spel.

Inför den här säsongen skrev Hanna på för HV71, som toppar serien, och där har hon hittat rätt.

– Föreningen har verkligen visat att den här satsningen är på riktigt, och att de är beredda att ge oss de förutsättningar som krävs, säger Hanna Olsson.

HV har varit i en SM-final tidigare. 2017 förlorade de mot Djurgården.

– När det är dags för slutspel måste vi höja oss ytterligare ett snäpp, och det kommer vi att göra.

Malin Fransson
malin.fransson@dn.se

Fakta. Damkronornas trupp
Här är Damkronornas trupp till turneringen i Tranås och Eksjö den 5-8 februari.

Värt att notera är att veteranen, Brynäs forward Erika Grahm, är tillbaka i landslaget efter att ha missat turneringen i december. Även Luleås Emma Nordin är tillbaka.

Här kommer truppen:

Målvakter:

Sara Grahn f. 88 Luleå

Emma Söderberg. f. 98 University of Minnesota-Duluth

Backar:

Anna Kjellbin f.94 HV71

Sofia Engström f, 88 Modo

Johanna Fällman f,90 Luleå

Linnea Hedin  f.95 AIK

Linnéa Andersson f.98 HV71

Paula Bergström f. 99 Long Island University

Maja Nylén-Persson.f. 00 Brynäs

Forwards:

Sabina Küller f 94 AIK

Lisa Johansson f. 92 AIK

Sofie Lundin f. 00 DIF

Hanna Sköld f. 97 Leksand

Felizia Wikner-Zienkiewicz f. 99 HV71

Fanny Rask f. 91 AIK

Erica Udén Johansson f.89 AIK

Linn Peterson f. 94 Luleå

Erika Grahm f.91 Brynäs

Hanna Olsson f. 99 HV71

Emma Nordin f.91 Luleå

Michelle Löwenhielm f 95 HV71

Olivia Carlsson f. 95 Modo

Hade gärna sett Ebba Berglund i landslaget!

Intervju med Ulf Lundberg, ny förbundskapten för Damkronorna med start 1 maj 2020

Intervju med Ulf Lundberg, nu förbundskapten för Damkronorna med start 1 maj 2020. Se hela intervjun här: https://t.co/NPPxpDOb9E #damkronorna pic.twitter.com/aoEpp0BKSg

— Tre Kronor (@Trekronorse) March 11, 2020

OS-kval i Luleå 10-15 november. Så här såg truppen ut i augusti då vi mötte Frankrike tre gånger; två 4-1 segrar och en förlust 0-1.

Spelarbyten: Felicia Linder (DIF), Thea Johansson, HV71 och Hanna Thuvik Brynäs IF ersätter Josefine Holmgren (DIF), Sofie Lundin (DIF) och Lova Blom (DIF).

Vad är statusen på Emma Nordin när det gäller damkronorna? Ebba Berglund gjorde nog rätt när hon gick till HV71, hon får spela mer och i de avgörande lägena, och gör det bra. Hoppas Lundberg har koll på Pernilla Forsgren, hon har visserligen ingen stor erfarenhet av internationell hockey men har utvecklat sitt spel stort så hon och även Hanna Olsson (HV71) borde kunna vara aktuell.

Träningsmatch: Sverige - Frankrike 8-0 inför OS-kvalet till veckan i Luleå
https://stats.swehockey.se/Game/Events/609521

Har kollat Finlands match mot Kanada på lördag och även damkronornas 3st matcher
och måste säga att det tillåts mycket mer fysiskt spel i landslagssammanhang än här hemma.

Det som blir en utvisning i SDHL pga fysiskt spel och vissa tacklingar blir på landslagsnivå ingenting, varför? (Är det inte samma regelbok)

Ny skrev:Har kollat Finlands match mot Kanada på lördag och även damkronornas 3st matcher
och måste säga att det tillåts mycket mer fysiskt spel i landslagssammanhang än här hemma.

Det som blir en utvisning i SDHL pga fysiskt spel och vissa tacklingar blir på landslagsnivå ingenting, varför? (Är det inte samma regelbok)

Starkare spelare, domare med bättre kompetens