Minnesvärda Luleå Hockey stunder

En tråd för ljudklipp, texter, videoklipp och diskussioner kring de stunder och händelser som vi minns allra mest under alla åren med Luleå Hockey.

Jag börjar med den händelse från i våras som jag minns allra bäst: Kvartsfinalen mot Djurgården, match 7.
https://www.youtube.com/watch?v=pGqUvOccrLw

Jag vet inte hur många gånger jag sett matchen (har själv hela 3,5 timmars sändningen) och återupplevt den dagen. En match som hade allt både före och under matchen. Jag kan fortfarande få rysningar när jag ser det avgörande målet från Jonsson.

kvartsfinal 7 jublade jag nästan mest i hela min Luleåfans karriär. Fan va glad man blev efter alla missära år. Sm-guldet kändes mer som en walk in the park i jämförelse.

Rayko skrev:kvartsfinal 7 jublade jag nästan mest i hela min Luleåfans karriär. Fan va glad man blev efter alla missära år. Sm-guldet kändes mer som en walk in the park i jämförelse.

Kanske delvis för att det är så färskt i minnet Jag följde inte direkt matcherna när Luleå tog SM-guld, är lite för ung.
Djurgårdsmatchen blev historiskt på grund av många anledningar; DIF:s feg/fulspel, mediakriget, Djurgårdens comeback, anmälningarna, avstängningarna, vändningen, omdiskuterat mål, dramatiken i slutet av 3:e, många målchanser i 4:e och sedan slutligen målet från Robin Jonsson som "nästan aldrig gör mål".
Som Nyström sa i studion sen; "Fy, fan för att förlora en sån här match".

SM-guldet 96 väger väl tyngst, Smdebaclet -93, jag var så säker så jag ringde en Brynäspolare och trackade han lite "lätt" efter 2-0 i matcher, det har jag fått äta upp sen dess. Sen är det väl matchserier mot just Brynäs i slutspel som upprört en mest, med osannolika tre raka suddenförluster.Kvarten mot Leksand som vi höll på o tappa som mot djurgården och så debuten av Sergei Bautin....vad kom han ifrån , ja vad 17, det finns hur mycket som helst. Det är då man inser att Luleå Hockey är lika mycket en del av sig själv som ens barn och som gett en samma utslag över hela känslobarometern. Vet inte om det är skrämmande eller skönt.

Kommer ihåg att jag började grina när Brynäs snodde SM-guldet från Luleå 1992 (11 år var jag då). Det var även det året som jag verkligen blev ett riktigt Luleå-fan.

Jag kan förstå om ni ungdomar klagar på oss "griniga gamla gubbar" när vi kommer dragandes med det stup i kvarten, men alltså: Kvällen när vi gick up i elitserien är nog det sista minnet som lämnar mig när jag drar min sista suck i dödsbädden, det ihop med födseln av min dotter möjligen... Den helt osannolika trängseln på läktaren, förväntan inför match, och sättet det infriades på, rena Eriksgatan mot slutsignalen. 100% eufori! Känslan kan egentligen inte beskrivas, och kommer heller aldrig att kunna återupplevas.

Ett år innan stod jag på samma läktare, sista matchen i kvalserien mot MoDo, och såg laget missa avancemang med en hårsmån, ett ynka mål till hade räckt. Puckuslingen dansade på mållinjen när det var ett par minuter kvar av matchen men närmare kom vi inte. Då var det en dyster resa hem... Men kanske var det ändå en "bra" förlust, klubben fick ytterligare ett år på sig att växa in i Elitseriekostymen. Kanske vi hade blivit ett jojo-team om vi hade gått upp redan då?

Sedan är det ju tio gånger bättre att få uppleva något live än på TV, så kvartsfinal 7 i fjol liksom "kvalseriemissen" häromåret har fastnat mer än SM-guldet -96. SM-guldet minns jag mest p.g.a. festen senare på kvällen på Bryggeriet

Apropå TV-minnen: Den där sistaperioden mot Brynäs när vi hade guldet i näven men slutade spela sitter ju också fastbränt som ett fult bomärke i pannan.......

Avancemanget
Ingenting
Ingenting
"Kvalseriemissen" 2008
SM-guldet
Match 7 ifjol

Har alla glömt vändningen mot Färjestad från 0-4 till 4-4 och 5-4 efter sudden i kvartsfinalen 91 var det väl

Oj vad jag hatar brynäs minnena inte bara i slutspelet utan kommer ni ihåg sista matchen 87-88, vi var favoriter inför säsongen och underpresterat hela säsongen men chansen på sista slutspelsplatsen var kvar om vi skulle vunnit mot ett då redan avsågat Brynäs (vilka annars) i sista matchen i gavlerinken.
Leder gör vi när det är ca en minut kvar och med uttagen målis dundrar Tommy Sjödin in kvitteringen och vips så är det slutspelat för oss den säsongen.

Egentligen borde vi vunnit 3 SM nu när jag tänker efter
95-96-97 var vi bäst oavsett vad det står i historieböckerna

Visst borde vi haft fler SM. De åren du nämner förstås. Detsamma gäller 1993 då vi hade 2-0 i matcher medn förlorade med 2-3.

Och jag vill också där ha in åren 2000 och 2001. Båda dessa år förlorade vi i semifinal mot Djurgården som därefter blev svenska mästare. De s k experterna menade förstås att Djurgården var överlägsna mot Luleå i de semifinalerna men det är bara ljug. Vi var mycket närmare att vinna där än vad siffrorna säger och delvis förlorade vi som följd av mygel som alla i sydbotten blundade för eller applåderade.

Typexempel ena året.

Match i Fjollbollen. Kritiskt läge. Lika i matchen, fem minuter återstår av tredje perioden. Vinner Luleå här tar man kommando i semifinalen och får att jättemomentum. Luleå har totalt tagit över spelet i matchen där. Spelet går 5 mot 5 men det känns som att Luleå spelar 5 mot 3. DIF är hårt trängda, helt slut efter att ha blivit överkörda allt mer av ett tungt pressande Luleå. Alla inser att avgöärandet kommer, att målet strax sitter.

Då kastar DIF-klacken in flaskor, snus och mynt och det blir omspolning 10 minuters timeout och vila för DIF som då hinner lugna ner sig, och rider därefter ut stormen, samt vinner i sudd.

Superfusk förstås och utan det kunde Luleå ha tagit matchen, semin och därefter SM-tecknet.

Naturligtvis uppmärksammades DIF-klackens äckliga fusk något överjävligt av media: långa diskussioner i TV, kraftigt fördömande i tidningarna?

Nejdå. Inte ett ord. Det var ju "bara" Luleå som drabbades. Gissa hur det låtit om det varit tvärtom.

Typexempel två; det andra året. Likadant läge i en match i Fjollbollen. Luleå hade allt spel och helt tagit över matchen, låg på för det avgörande mål alla kände på sig att det nu kommer. Det målet skulle ge oss matchen och kraftigt övertag i semin.

Den matchen var en av de bästa Bulan spelat. Han var matchens överlägset bäste spelare, fantastiskt bra och varje byte han kom in var han och hans lina helt omöjliga att stoppa.

Så. Vad gör DIFs ledare? Hardy Nilsson, om namnet är bekant?

Hardy skickar in en spelare som suttit bänkad hela matchen. Spelaren är en halv meter och 50 kg tyngre än Bulan. Vad gör den spelaren? Han skiter totalt i spelet och så snart pucken släppts i detta hans första byte skrinnar han direkt fram till Bulan och börjar slå honom i ansiktet med knytnäven. Bulan försöker försvara sig. Och zebrorna dömer matchstraff på båda.....

Fyfan. Då äcklades jag över Hardys jävla beteende där allt var tillåtet bara man vinner. Och gissa om jag blev än mer förbannad förra våren...

Så. Vi har ett SM. Vi kunde haft sex SM. Inte alla de övriga kanske, men visst fan borde vi tagit många fler. Speciellt 1997 förstås: då var vi definitivt bäst i landet.

97 var det FBK som snodde guldet och allt man fick se var Roger i FBKs fula leende (han hade tappat tänder), man fick se det om och om igen.

Ett annat minne var säsongen 94-95 när vi hade Nieminen och Myllys första säsong i Luleå. Luleå ledde semin med 2-0 i matcher och Brynäs vände och vann med 2-3. Fan va sur jag var.

Ett minne som det varit märkligt tyst om i vinter är ju att Luleå vann 23 raka hemmamatcher säsongen 99-00 tror jag det var. Ett rekord som verkade omöjligt att slå fram till att Detroit i år vann just 23 matcher på raken hemma. Märkligt nog har det skrivits spaltmeter om Detroit men jag har ingenstans kunnat läsa jämförelen med vårat Luleå...

Nyström på Expressen skrev i sin blogg om "Detroit sämre än Luleå" Det var visst något om 23 matcher om jag minns rätt.

Hmmm… det finns en hel del att välja på, här kommer några av mina finaste axplock:

Dom 4 åren (78-82) med helt oprövade fd. IFK Luleå spelaren Kjell Widmark som tränare då vi blev 4, 3, 2, 1 i Div.1 Norra med alla kvalmatcher mot bl.a Örebro och dess miljonkedja (med fd. SAIK-stjärnorna Hardy Nilsson, Martin Karlsson och ”krobbe” Lundberg), bataljerna med HV71 mm. Vi hade ju varit 5a (efter storheter som Kiruna AIF, IFK Kiruna, Piteå IF och BBK) i norrbotten fram till dess, så det var stort att bli bäst i norrbotten efter all spott och spe genom åren från ”småkusinerna” ute i länet.

Ankomsten 1981 av ”den störste” Veli-Matti Ruisma, första gången jag såg honom live var i en försäsongsmatch i Delfinen då vi mötte Kalix/Triangeln (eller ”vinkeln” som laget kallades i folkmun) var han en katastrof, loj och sölig och jag tänkte ”va faan har vi släpat hit?” Men så jävla fetfel jag hade, så fort allvaret började så häpnade ”hockeyfolket” i Luleå, det är en av dom mest spelbegåvade hockeyspelare jag sett, det finns inte nog med superlativer till vad han betytt för LHF.

1983-84, den första allsvenskan någonsin där vi nästan okända i hockey Sverige charmade alla med ”bästa publiken”, tomtebloss och hockeyoffensiv.. http://www.hockeysnack.com/file/as_830112_lhfhv71__21.pdf och http://www.hockeysnack.com/file/as_830119_stats.pdf samt http://www.hockeysnack.com/file/as_830126_lhfik_61.pdf
Kvalseriemissen samma säsong då vi behövde en seger i sista matchen hemma i Delfinen mot MoDo för avancemang, ledning med 2-1 långt in i matchen då Ulf Norberg (tror jag ”eländet” heter) kvitterade och vår elitseriedröm tog slut. Det var många som stannade länge och sörjde, tomma blickar som grät öppet på Delfinens läktare efter slutsignalen. Många var övertygade att DET var chansen till avancemang som gick för nu blir vi söndervärvade och får fortsätta ökenvandringen.

Avancemanget året efter, det var nog känslomässigt det största, ja större än SM-Guldet konstigt nog. Att bära favoritskapet och klara av det var stort bara det samt fjolårsmissen fanns ju kvar i minnet.
Fy faan vad härligt att vara Top Of The Line, vi skrek, jublade och grät av lycka och kramades om vartannat, tänk nu skulle lilla Lule få möta storheter som AIK, Djurgården, Brynäs och Leksand, det var som en våt dröm..
Timmarna efter sista segermatchen mot Hammarby var/är oförglömliga, bättre än sex!
Festen på nattklubben Cleo med spelare, ledare, anhöriga och fansen (faktiskt enda gången jag bl.a dansat på borden där nere i fd garaget.. Tilläggas att inget gick sönder och jag fick stanna kvar och fira.. ;-)
(Det var ju en söndag så Cleo öppnades ”bara” av den anledningen, men det var på lätta fötter man tog sej till jobbet på måndagsmorgonen..)

1984-10-04, första segern i vår fantastiska elitseriekarriär kunde inte komma lägligare än mot Skellefteå AIK, vinst med 4-1 i ett kokande Delfinen, man blev glad

Klara sej kvar, var nästa stora minne, uträknad igen av all expertis som nästan mangrant ”visste” att vår elitseriesaga skulle vara en säsong. Otroligt skönt att återigen knäppa etablissemanget på näsan och bara suga i sej superlativerna från drakarnas kappvändande journalister, när vår debutsäsong i landets högsta ishockeyserie var ett faktum! Ordet succé var en ordentlig underdrift.

1985-02-24, sista hemmamatchen när ”den störste” #14 Veli-Matti Ruisma visade upp sin briljanta hockeykonst för sista gången i Delfinen med att göra 5 assist (som fortfarande är klubbrekord). Vi var nog ett par tusen personer som gav honom nästan en halvtimmeslång ”standing ovation” efter slutsignalen. Han stod i mittzon med en mick i sin ena hand och matchens pris (en bergsprängare modell större på andra axeln) och sa: Jak kan para säga tack! Då var vi många som fällde en och annan tår blandade av både sorg, stolthet och tacksamhet…

Första slutspelet redan 3e säsongen 1987, tänk att vi lyckats stanna kvar och nu var top4 i Sverige. Vi kom 3a i serien som fortfarande innehöll 10 lag med dom 4 första till slutspel…

Första SM-finalen 1993, stort, förjävla stort att spela om priset ”bäst i Sverige”.

1996 – SM-GULD och ÄÄÄÄNTLIGEN BÄST, kommentarer överflödiga

Säsongen efter spelade vi kanske ännu bättre hockey ända fram till finalen..

”Kvalseriemissen 2008”, snacka om dramatik där vi var nere i kvalserien för att i sista självande sekunderna via bl.a Tomas Surovys LHC suddenklubba kravla oss upp och stanna i es.

Match 7 i ¼-final mot DIF i fjol, fy faan vad skönt för ett söndernervat LHF hjärta

..forts följer..

Gudars skymning, Tony, vilken härlig läsning. Du, jag och andra har ju skrivit om denna vår historia flera gånger och allt detta har ju för alltid etsat det vackarste av klubbmärken på hedersplatsen i ens 100% lulehjärta.

Och jag håller med dig om att faktiskt var det när vi slog Bajen och tog oss till elitserien som var den ljuvligaste triumfen av dem alla. Pånågevis hade man en liten krabat på axeln som viskade "det gååååår inte" och efter året innan mot Tälje hade den cementerat sig så hårt att man - inte förrän hesa fredrik ljöd - insåg att vi faktiskt lyckats; även om vi faktiskt krossade Hammarby.

När vi vann Guldet 1996 och när vi slapp kvalet 2008 var det närmaste man kan komma; det var samma vibbar. Men 1984 var först och störst.

Väl uppe i elitserien seglade vi som på mpln. Kommer du ihåg när vi i början av nittiotalet nådde bland de högsta platserna - med minusmålskillnad! Bara en sådan sak! Viljan, skridskoåkningen, tempot, virvelvinden från norr och tomteblossen, trycket i Delfinen, allt detta var fantiskt. Och från det att vi gått upp höll vi positionen som ett av de absolut bästa lagen och dessutom det roligaste laget femton år framåt! Vi var definitivt värda många fler GLUD, och det bästa av allt under alla dessa år var att vi dominerades av spelare från Luleå och Norrbotten!

Därefter har vi mest jobbat från underläge, börjat nere under strecken och oftast kravlat oss upp, men nu under 2000-talet åkt direkt i kvartarna och inte sällan emd generande 4-0 i matcher.

Men med Rönkenhockeyn är vi tillbaka. Inte med den bländande Luleåhockeyn som förr, men med en effektiv hockey på högsta nivå. Alla vi motgångarsupportrar som följt med alla år är så lyckliga att vi äntligen nått dit vi nått. Att svamla om målarfärg som torkar nu - det säger mer om den som säger det, än om de, den säger det om.

Att se Luleås spelare - även om de inte är födda i den vackraste staden av alla, och även om de inte varit på marknaden för 400 tkr per månad från köpelagen - gå ut i varje byte och ge allt inklusive att slänga sig och käka puck om det behövs: det är en njutning lika stor som den när vi kontrade sönder alla andra lag med snabbare och måleffektiva spjutspetsar.

Om jag inte minns fel, och minnena är suddiga, öppnade man kranarna nere på Cleo avancemangsnatten - fri bira åt alla. Tror jag :-)

Salle skrev:SM-Guldet 1996

Luleå kvar i Elitserien 2008

Kvartsfinal 7 2011

Vilka rysningar!!

Något att njuta av när som helst och var som helst, HELA GULD-matchen den 6 april 1996 i Frölundaborg SM GULD 1996 Lika härliga klipp efter matchen Nordnytt m.fl. - LHF SM-Guld 1996 Stort tack till Falkis1984 som uppladdat detta historiska dokument!

Snacka om bitterljuvt minne...den här serien skall följas!
http://www.luleahockey.se/artikel/43711/

Rysarnostalgi..

Nu är del 2 upplagd, bara slicka i sej nostalgin  http://www.luleahockey.se/artikel/46399/

Tony Moore skrev:Nu är del 2 upplagd, bara slicka i sej nostalgin  http://www.luleahockey.se/artikel/46399/

Riktigt kul men det gick ju fort att titta igenom.....
/sugenpåavsnitt3och4

Fantastiska stunder det där:)
Man var glad för guldet 96 men nog fan smällde uppången högre iaf för mig.
Det är nog bara en final vinst mot kaxiga inaveln som kan slå det.

Kul! Luleå kör lite historiska klipp från viktiga händelser i vår 30-åriga historia i Elitserien/SHL!

Först ut:
http://www.luleahockey.se/artikel/47255/

https://www.youtube.com/watch?v=WRwKuyEq2jM

Suttit och kollat igenom hela matchen, för säkerligen fjärde gången i ordningen.. Vad jag längtar tillbaka till det spelet och flertalet av de spelarna. Niinimaa.. Varför kunde vi inte fått ha en sådan spelare i ytterligare några säsonger!?

Urken skrev:https://www.youtube.com/watch?v=WRwKuyEq2jM

Suttit och kollat igenom hela matchen, för säkerligen fjärde gången i ordningen.. Vad jag längtar tillbaka till det spelet och flertalet av de spelarna. Niinimaa.. Varför kunde vi inte fått ha en sådan spelare i ytterligare några säsonger!?

Niinimaa hade löst upp en del knutar ja. Hur många gånger låg inte Cam Abbott och fiskade lite högre upp runt offensiv blålinje, sen ramlade pucken ner på bladet?

Rönken skrev:

Urken skrev:https://www.youtube.com/watch?v=WRwKuyEq2jM

Suttit och kollat igenom hela matchen, för säkerligen fjärde gången i ordningen.. Vad jag längtar tillbaka till det spelet och flertalet av de spelarna. Niinimaa.. Varför kunde vi inte fått ha en sådan spelare i ytterligare några säsonger!?

Niinimaa hade löst upp en del knutar ja. Hur många gånger låg inte Cam Abbott och fiskade lite högre upp runt offensiv blålinje, sen ramlade pucken ner på bladet?

Vilka tider! Niinimaa var grym.

Urken skrev:https://www.youtube.com/watch?v=WRwKuyEq2jM

Suttit och kollat igenom hela matchen, för säkerligen fjärde gången i ordningen.. Vad jag längtar tillbaka till det spelet och flertalet av de spelarna. Niinimaa.. Varför kunde vi inte fått ha en sådan spelare i ytterligare några säsonger!?

Letade efter den matchen i högre kvalité tidigare. Någon som vet något ställe man kan få tag i den?
Ser matchen en gång om året minst. Den matchen hade verkligen ALLT!
Lika förvånad hur nervös varje gång jag ser matchen även fast jag vet hur det går. När kameran fokuserar på Rönken efter 3-3målet förstår jag inte hur han kan stå med sitt patenterade stenansikte. Herregud vad jag skrek efter det målet.

Haha, i ett desperat försök att hitta kvartsfinalen i bättre kvalité, så hamnade jag på ett DIF-forum.

Se vad de tycker!

http://www2.difhockey.se/forum/viewtopic.php?f=4&t=3471

Urken skrev:Haha, i ett desperat försök att hitta kvartsfinalen i bättre kvalité, så hamnade jag på ett DIF-forum.

Se vad de tycker!

http://www2.difhockey.se/forum/viewtopic.php?f=4&t=3471

Haha, har ändå saknat djurgårdsfansen. Ett jävla pack men de tillför lite mer känslor i serien. Det är lätt att hata stockholmslag.

Har även försökt att få kontakt med Cmore angående den där sjunde kvartsfinalen, om det finns någon som helst möjlighet att få dom att visa den igen på TV (Så vi kan spela in) eller om man kan få ut den på annat sätt.

Chansen är väl ganska liten, men hoppas kan man ju alltid.

https://www.youtube.com/watch?v=P0gYgKbP3fQ <3

medelåldern på deras forum är väl 14 år .... så otroligt sjuka saker det brukar skrivas där, nä ett kok stryk skulle dom ha hela bunten, och då menar jag givetvis utanför plan, på plan så får dom ju ändå alltid stryk

1996-04-06
Västra Frölunda - Luleå Hockey 2-3 (0-2, 1-1, 1-0)

2015-02-03
Luleå–Frölunda 4–2 (0–2, 0–0, 4–0)

Jag är tillräckligt gammal för att jag skulle kunna ha ett minne av när L-G Niemi & Co sköt upp Luleå till Elitserien men mitt ringa hockeyintresse i allmänhet och för Luleå Hockey i synnerhet gör att jag håller dessa datum ovan som de kanske starkaste i föreningens historia.

96 SM-guld med alla de legendarer vi hade och med Osten i båset som nog ställde sådana krav att han nära nog sänkte klubbens ekonomi. Men då var Luleå Hockey störst, bäst och vackrast i Sverige och en dominant under mitten av 90-talet.
Jag känner igen mig i Frukthamster som icke boendes i Luleå men med hjärtat i Luleå Hockey, det skapar någon slags norrbottnisk tillhörighet som är svår att riktigt sätta ord på men ändå högst reell. Ibland vet jag inte om den är ens sund men jag har lärt mig att bli en medgångssupporter för den mentala hälsans skull..

Så vaför är då gårdagens datum betydelsefullt? En seger i CHL kan väl inte vara större än en SM-final eller särskilt mycket större än en European Trophy vinst?
Nej, gårdagen går till historien för att detta var dagen då Luleå Hockey och alla luleåfans fick tron tillbaka. Luleå vann en final i ett fullsatt COOP som TV-sändes i 28 länder och på VIP läktaren och i omklädningsrummet firades det med vår Frukthamster och ingen mindre än Notch Persson.

Jag har en bror som inte bryr sig ett dugg om hockey men som satt upp egna servrar för Minecraft. Jag visade honom Notch Perssons #luleå4eva tweet bilderna på Fruktis och Notch och han gick upp i varv direkt.

Allt detta kommer såklart dra upp intresset från andra samarbetspartners med. Luleå Hockey syns i Europa, ja t.o.m. världen om man vill bre på lite. Luleå Hockey är vinnare, Luleå Hockey är jättefina ambassadörer med Ledin och Abboottarna i spetsen.
Hur kul kan det vara att sponsra ett lag som aldrig vinner eller där supportrarna suckar och klagar? Känslan av att det finns kommande segrar är faktiskt viktigare än historiska segrar. Den känslan tror jag vi kommer ha nästa höst och den känslan kommer Luleås marknadsavdelning att sprida i samtal med övriga samarbetspartners och potentiella sådana. "Jodå, Notch Persson och Jacob Porsnér festade i omklädningsrummet. Ni vill väl vara med och festa när vi vinner SM-guld..?"

2015-02-03 med CHL seger och Fruktis intåg gav oss något som inte ens ett SM-guld brukar kunna ge. Gårdagen gav oss hopp och framtidstro. Ett SM-guld brukar snarare kunna ge någon slags känsla av att 'this was it, det blir inte bättre än så här, nu kommer vi tappa spelare och få tufft att försvara oss nästa säsong'.
Med en åttondeplats i serien efter 44 spelade omgångar och ringa hopp om direktplats till slutspelet är den känslan långt borta. Det återstår många matcher ännu och det luktar förstärkningar av laget snarare än att vi kommer tappa mark mot konkurrenterna. Gårdagen var inte det bästa vi sett, nu har vi ett pånyttfött hopp om att det bästa ligger framför oss. Och det med en CHL buckla i bagaget.

Det är därför 2015-02-03 kanske är Luleå Hockeys största dag någonsin.

Kagen skrev:
Nej, gårdagen går till historien för att detta var dagen då Luleå Hockey och alla luleåfans fick tron tillbaka.

Du berör viktiga saker i ditt inlägg Kagen, och jag fastnade framförallt för det här.

Blev nyligen påmind om betydelsen av detta i samband med Skuggans tröjhissning. Finns nog ingen spelare än just Skuggan som personifierar i stora delar den tidsepok då min tro på Luleå Hockey var som störst.

Visst var det något som hände igår och det återstår att se om klubbens plikttrogna målsättningar inför varje säsong kan få en utökad trovärdighet och kännas verklig ända in i märgen. Samtidigt som jag skulle vilja känna detta, helst "igår", så hoppas jag att klubben agerar långsiktigt konsekvent och att vi i takt med detta kan bygga upp vår tro successivt. Målsättning och trovärdighet måste gå hand i hand.

Mycket historia i den här bloggen:http://staplats.blogspot.se/2008/12/heart-of-steel.html

Tony Moore skrev:Mycket historia i den här bloggen:http://staplats.blogspot.se/2008/12/heart-of-steel.html

åhh, dessa tomtebloss

Visste inte riktigt vart jag skulle posta detta, men jag letar efter bilden då burra tacklar sargen för att tacka klacken i hög upplösning, fint minne!

DN Fredag 5 oktober 1984

DN Fredag 19 oktober 1984

DN Onsdag 24 oktober 1984











se https://www.luleahockeyforum.com/t1569-matti-ruisma#217694

DN Söndag 28 oktober 1984

DN Fredag 11 januari 1985

Vårat gäng es-premiärsäsongen 1984-85, vilka hjältar  

Tony Moore skrev:Vårat gäng es-premiärsäsongen 1984-85, vilka hjältar  

Greppa - Vilken stålman!

Vilka fina bilder! Vilka minnen! Vår kapten på den tiden, Lasse Lindgren, har efteråt sammanfattat säsongen 84/85:

– Det var ett grymt sug efter hockeyn då när laget just hade gått upp i Elitserien med ett grymt tryck på matcherna. Ibland kändes det som att hela stan var på plats och jag tror att det ibland var mer folk där inne än man fick ta in.


https://www.luleahockey.se/artikel/8qnyaj8e7-30c4d/kaptener-genom-tiderna-lasse-lindgren