SHL:s situationsrum

SHLs situationsrum (vad gör dem, eller ska göra?)

SHLs situationsrum arbetar inom två olika områden, videomålbedömningar och Player Safety. Beroende på antalet matcher den aktuella speldagen är situationsrummet alltid bemannat med två till fyra personer som arbetar med Player Safety och videomåldomare (VMD).

Videomålbedömningar
De allra flesta mål är enkla att godkänna utan större svårighet, men ibland uppstår situationer där det är svårare att avgöra huruvida det är ett korrekt mål eller ej direkt på isen och där domarna behöver hjälp av videobedömning.

VMD kontrollerar samtliga mål som görs och det är hit som domarna ringer för att få hjälp vid behov. VMD har till sin hjälp många olika kameravinklar och de som arbetar som VMD har lång erfarenhet av målbedömningar och är experter på gällande regelverk.

Det är alltså inte enbart när domarna på isen ringer till situationsrummet som mål kontrolleras av situationsrummet, utan vid varje mål går situationsrummet igenom situationen och innan nedsläpp kan ske igen ger situationsrummet besked till domarna på isen att målet är korrekt. Skulle ett mål visa sig vara icke korrekt, utifrån de för situationsrummet bedömningsbara kriterierna, påkallas detta till domarna på isen som då får se över situationen igen.

Som grund gäller att domarens initiala beslut på isen gäller. Efter videobedömning kan beslutet bara ändras om det man ser i videon visar att beslutet är fel. Är beslutet felaktigt så ändras det, men om beslutet är korrekt så fastställs det. Domaren har alltid det slutgiltiga beslutet om det ska vara mål eller inte. Det förekommer dock situationer där det inte går att se om beslutet på isen är korrekt eller inte. Om videobedömningen inte kan avgöra om domarens beslut är korrekt är videobedömningen inconclusive och domarens initiala beslut på isen kvarstår.

Det är inte vid alla målsituationer som domarna kan ta hjälp av VMD utan endast vid nedanstående händelser enligt Spelregler för ishockey.

Regelboken 37.3 Situationer för videobedömning

1. Puck över mållinjen.

2. Puck i mål innan målburen flyttas.

3. Puck i mål innan (eller efter) att periodtiden tagit slut.

4. Puck sparkad i mål (distinkt sparkrörelse).

5. Puck avsiktligt dirigerad i mål på ett otillåtet sätt.

6. Puck som studsar direkt in i mål via en domare.

7. Puck som studsar eller spelas i mål via en klubba ovanför ribbans höjd.

8. Puck i mål på korrekt sätt (framifrån, inte genom nätet eller under målburen).

9. Puck i mål i samband med en för tidig avblåsning, men där puckens väg in i mål, eller spelarnas agerande, inte påverkades av avblåsningen.

10. Alla målskott vid straffslag eller straffslagsavgörande utifrån vad spelreglerna föreskriver (dubbelskott, målvakt som kastar klubban, målvakt som flyttar på målburen, straffskytt som spelar pucken med hög klubba, straffskytt som genomför spin-o-rama, straffskytt som inte åker i sin anfallsriktning, målvakt som lämnar målområdet för tidigt, etc.).

11. Om coach’s challenge inte används i matchen (används inte i SHL 2021/2022) kan huvuddomaren själv begära videobedömning av Goalkeeper interference.

Player Safety
Spelarnas säkerhet är viktig och högt prioriterad i SHL eftersom det handlar om spelarnas arbetsmiljö på sin arbetsplats. För att identifiera situationer som kan äventyra spelarnas säkerhet används SHL:s situationsrum där Player Safety personer arbetar. Player Safety har tillgång till videomaterial från de tv-kameror som används i samband med sändning av matcherna, vilket gör att situationerna kan granskas från flera olika vinklar.

Händelser som har bäring på spelarnas säkerhet (som kan bli föremål för anmälan) noteras löpande oavsett om domarna på isen har utdömt något straff eller inte.

Händelser som noterats behandlas sedan av en referensgrupp som består av tidigare SHL-spelare (3 personer) samt en tidigare elitdomare (1 person). Referensgruppen lämnar ett gemensamt yttrande om händelsen och så gör även aktuellt domarteam samt SHLs domarchef.

En eventuell anmälan till Svenska Ishockeyförbundets disciplinnämnd sker efter en samlad bedömning från Player Safety, referensgruppen, domarna vid aktuell match samt domarchefen. Svenska Ishockeyförbundets disciplinnämnd är en fristående instans där SHL, eller andra ligor, ej kan påverka de beslut som tas.

En anmälan skrivs av Player Safety och skickas till disciplinnämnden där allt videomaterial bifogas, även bilder som tidigare ej var tillgängliga för TV-sändningen i aktuell match. Anmälan bör ske skyndsamt under matchdagen, även fast SHL kan anmäla senare än så om situationen kräver ytterligare bearbetning och bedömning, och i samband med anmälan blir sportchefen i aktuellt lag uppmärksammad att det finns en anmälan att yttra sig över. På morgonen nästkommande dag ska ett eventuellt yttrande från anmäld spelare skickas in till disciplinnämnden. Svenska Ishockeyförbundets disciplinnämnd sammanträder och beslut kommer kring lunch dagen efter anmäld händelse och kommuniceras bland annat på SHL.se.
https://www.shl.se/spelarnas-sakerhet/om-situationsrummet

Hur kan Player Safety undgå att anmäla för detta, snacka om allvarlig skaderisk!?
Vaddå undergräver förtroendet..

Regelrätt tackling va????? pic.twitter.com/vsej5Rh7ki

— Samuel Sundkvist (@Sundkvist1999) January 6, 2022

En situation jag inte begriper som inte står inskriven i vad domarna/situationsrummet får göra är när en solklar offside föranleder mål? Det händer inte alltför ofta (så det skulle inte så lång tid att granska) men kan vara helt matchavgörande, repriser syns både i arenan och naturligtvis i situationsrummet.