Även sparkboll...

Madelen Janogy - vilket inhopp i VM-premiären! Fotbollsgodis nam-nam-nam  


In med Janogy i startelvan nästa match!  

Johan Croneman på DN är klockren när det gäller konflikten mellan svenska fotbollssupportrar på ena sidan och Björn Eriksson och polisen å den andra:

”Att man inte skiljer på tifon och tifon är ju så uppenbart naivt. Gör en gallup bland alla supportrar – majoriteten kommer säga ja till tifon, nej till bengalbrännare som gömmer sig under tifon.

Hur svårt är det att göra den distinktionen – det borde ju till och med de mest rabiata snuthatarna kunna ta till sig”.  

I samma krönika står att … ”förenade bengalbrännare skall enligt ett nytt förslag erbjudas gratis tomtebloss som ”en del av en dialog”, meddelar Björn Eriksson och polisen i ett gemensamt, och generöst, uttalande”.

Grattis svenska damerna till en semifinalplats i VM. Mycket bra genomförd match. Det räcker med att se arkivbilderna från 20 år tillbaka som studion kör för att se hur mycket sporten utvecklats. Då var det amatörer - nu är det proffs.

Hoppas och tror att damhockeyn kan göra samma resa. Luleå drar det kanske största lasset i denna utveckling av alla klubblag ... i världen.

Sverige är svårspelade. Lindahl har ju flytet också, rejält överspelad några gånger mot Tyskland men det gick vägen.

Gemensamt för Rolfö, Jakobsson och Blackstenius är att de är grymt starka när de bryter igenom och speciellt om de får understöd av Asllani. Jakobsson har äntligen hittat rätt, hon måste ju vara den kvinnliga motsvarigheten till ”Jonny-bråttom”, perfekt att ha henne ligga på rulle däruppe.

Sen har Sverige VM:s bästa avbytare i Madelen Janogy, är ganska säker på att Janogy blir avbytare även i semin. Gerhardsson ersätter nog avstängde Rolfö med Lina Hurtig och det tror jag faktiskt är helt rätt val. Hoppas nu bara Nilla Fischer är med i semin!

Yeeees! VM-brons!  

Vilken laginsats!!

Asllani - visar vilken fantastisk spelare hon är! Bästa svenska spelaren i detta VM!!

Nilla Fischer! Vilken räddning på mållinjen i bronsmatchen!! En världsspelare!

Sembrant - stabil! stabil som fan!

Hedvig Lindahl - vilken hjälte! Står för VM:s svettigaste räddning (straffräddningen mot Australien). Vilket VM hon gör!! Trodde aldrig hon, som inte spelat tävlingsmatcher sista tiden, kunde göra ett sånt här bra VM!

Carolina Seger!! Vilken kämpe! Jubilerar - 200 landskamper - i bronsmatchen!

Hanna Glas och Magdalena Eriksson - vilka överjävliga ytterbackar!!

Madelen Janogy - där har vi framtiden! Gjorde ett av VM:s vackraste mål!

Rolfö, Jakobsson och Blackstenius - vilket VM de gör!!



Ståpäls!!

Det här gör också att Piteås SM-guld smäller ännu högre, Damallsvenskan håller bevisligen en mycket hög standard och det absolut bästa laget, säsongen 17/18 var PIF!!

Därför dominerar länets flicklag i Gothia.

Gothia Cup inleds nästa vecka och från länet åker 17 flicklag och bara sex pojklag ner till Göteborg. Sporten har pratat med förbundsutvecklaren Andreas Eriksson på Norrbottens fotbollförbund om varför flicklagen är så många fler än pojkarna.



Norrbottniska fotbollsföreningar har genom åren haft en fin tradition att skicka sina äldre ungdomslag ner till Göteborg för deltagande i världens största fotbollsturnering Gothia Cup.

Totalt i Gothia Cup är det 1191 pojklag jämfört med 463 flicklag. Men i Norrbotten är det alltså tvärtom där flicklagen dominerar med 17 flicklag mot grabbarnas sex lag.

– Generellt sett står sig flicklagen bättre i konkurrens här uppifrån än vad pojklagen gör, vilket kanske innebär att pojklagen kanske väljer lokala cuper med inte lika tuff konkurrens, säger förbundsutvecklaren på Norrbottens fotbollförbund, Andreas Eriksson.

I Norrbotten är det enligt Eriksson i runda slängar lika många pojkar och flickor som är licensierade från det året man ska fylla 15 år.

– Vi i Norrbotten är ett distrikt som går mot strömmen i Sverige. De flesta distrikt tappar på dam- och flicksidan men vi ser absolut inga sådana tendenser här uppe, säger Eriksson och tillägger:

– Man har gjort en stor inventering i Sverige där man ser att många tjejer slutar men den effekten har inte vi.

Men det är ingen slump att flicklagen från länet dominerar numerärt i Gothia Cup. I seriespel i flickor 17 finns sex norrbottniska lag med i SM-serien Norra Norrland. På pojksidan finns förvisso också lag från Norrbotten i pojkar 16 och 17 men det är efter det som problematiken börjar på pojksidan, menar Eriksson.

– Vi har lite tungt att få de allra äldsta pojklagen att fortsätta. Många går tyvärr in i seniorfotbollen för tidigt, säger han.

Någon bredd på juniorfotbollen på pojksidan i Norrbotten finns inte längre. Backar vi bandet 20 år så hade i stort sett varje förening i de större städerna och orterna ett juniorlag på pojksidan. Så ser det inte ut idag.

– Det är roligt att klubbar har kommit igång med U16 och U17 i de nationella serierna även på pojksidan men samtidigt blir det på bekostnad av distriktsfotbollen, säger Eriksson.

Han fortsätter:

– Men ska vi få killar som väljer fotbollen i konkurrens med hockey och basket så behöver vi ha det alternativet för att sporra dem.

Men utarmas inte bredden i de mindre föreningarna då?

– Visst, så är tendensen. Vi tappar bredden i distriktsserierna på pojksidan, säger Andreas Eriksson.

Men på flicksidan blomstrar det.

Är det Piteå-effekten?

– Visst har det att göra med Piteås framgångar. Att ha elitfotboll i sin närhet är oerhört viktigt för att ungdomarna ska fortsätta har en studie visat. Nu måste man ner till Sundsvall som kille för att se elitfotboll och där har tjejerna helt andra förutsättningar, säger Andreas Eriksson.

Jesper Sandberg norrbottenmedia

Jesper Sandberg Norrbottensmedia

Krönika
Gothia Cup – men sen då?

Gothia Cup är ett vägskäl i fotbollslivet. Ett vägskäl där många väljer att fortsätta att satsa på fotbollen men också där flera lägger skona på hyllan eller väljer att satsa på någon annan idrott.

Man har varit med och samlat in pengar i åratal till lagkassan. Det stora målet redan från ung ålder stavas Gothia Cup. Man har sålt, i allra flesta fall föräldrarna ska sägas, allt från rabatthäften, blomjord, Dagnys dammsugare, dasspapper, grillkol, krattat diken och packat matkassar inför högtider på matvarubutiken.

Men nu är det äntligen dags och lön för mödan.

Gothia Cup – här kommer vi!

Och ja, det är värt precis allt. Gothia Cup är ett minne för livet och något jag önskar alla ungdomar att få uppleva.

Men sen då.

Hur ska vi få ungdomarna att fortsätta efter den här säsongen? En fråga som är svår att knäcka.

Inte på flicksidan vad det verkar. Jag häpnade när jag såg hur många fler flick- än pojklag från Norrbotten som åker ner till Göteborg för årets turnering.

Visst, flicklagen har varit fler de senaste åren men i år är skillnaden gigantisk. Tjejerna vinner med 17–6 i antal lag och såklart ville jag ta reda på varför det ser ut så. Därför slog jag en signal till sympatiske Andreas Eriksson, förbundsutvecklaren på Norrbottens fotbollförbund.

Han målar upp sanningen om att Norrbotten är ett av få distrikt där damfotbollen är på frammarsch. I övriga fotbollssverige ser det annorlunda ut.

Detta är såklart glädjande. Och ser man statistiskt så har tjejlagen i Gothia Cup varit stabila. 17 lag 2017, 16 lag 2018 och 17 lag 2019. Pojklagen däremot har tappat antal lag. Från 12 lag 2018 till bara sex lag 2019.

Nu kanske man inte ska dra för stora växlar av det, men min första tanke var "Grabbar – stäng av Fortnite och gå på närmsta IP nu!"

Fotbollen behöver bredd och spets. Utan bredd får vi ingen spets. Men det är också där problematiken kommer, för utan spets får vi heller ingen bredd.

Men det där gäller inte på dam- och flicksidan. Där finns alla ingredienser redan på plats – bredd, spets och framtidstro.

Mitt råd till samtliga Gothia cup-spelare är att hanka sig vidare till nästa säsong. Låt inte resan hem med Gothia-tåget bli det sista ni gör som fotbollsspelare. Har ni tänkt slänga fotbollsskona i en papperskorg på perrongen i Bastuträsk, tänk om.

Och ni föräldrar som skickar iväg era barn till Gothia Cup kan nu andas ut. Den privata ekonomin, efter all säljhysteri för Gothia-pengar, kommer nu blomstra. Passa på att köpa och smälla upp en ny altan medan ungdomen åker Flumeride på Liseberg.

Hon åkte som svensk mästare. Kom hem även som VM-bronsmedaljör. I en lång intervju av Per Sandberg PT berättar Madelen Janogy om äventyret. ”Det känns fantastiskt att få vara med och skapa historia för damfotbollen”, säger Piteås spelare.


Noll landskamper när året inleddes.

Målskytt. Historieskrivare. Bronsmedaljör i VM ett halvår senare.

Madelen Janogys resa från relativt okänd av den stora idrottspubliken, till internationellt genombrott inför miljonpublik och inskriven i svensk idrottshistoria gick fort.

– Jag kan fortfarande inte förstå vad vi har gjort och hur viktigt det var. Jag njuter ännu och det kommer att ta tid att förstå betydelsen av det vi gjorde. Det var första mästerskapet och fantastiskt kul, säger hon.

Nykomling i truppen. Ny på den största av scener. Hur tacklar du något sådant?

Madelen Janogy beslöt sig tidigt för en tydlig linje.

– Jag tänkte njuta så mycket som möjligt och det har jag verkligen gjort. Att suga in allt har varit helt fantastiskt, annars är det svårt att beskriva hur det är, man är borta så länge, över en månad och det är många delar. Vi har spelat bra matcher, sett många fina matcher och varit med om allt som är så stort runt omkring, med intresse och publik.

Ditt starkaste intryck?

– Matchen mot Tyskland. Hur häftig som helst. Vi hade inte slagit dem på 24 år. Men också allt annat... det har verkligen varit häftigt.

I VM-premiären mot Chile dominerade Sverige spelet, men hade stora problem att spräcka nollan.

Det var läge för en offensiv duellstark spelare.

Madelen Janogy var redo för VM-debut.

Men det skulle dröja längre än tänkt.

– Jag fick värma upp väldigt länge och var svintaggad på att komma in; ”snälla låt mig spela liksom”. Jag hade mycket energi. Men så började det regna precis när jag skulle in. Tänkte bara ”hoppas det går över”.

Blixtnedslag i närheten gjorde att matchen blev avbruten i 42 minuter.

– Jag stod där i omklädningsrummet och bara andades och tänkte ”fokus, fokus”. Samtidigt var jag ganska lugn och kände mig pigg och ville ut och köra. ”Sätt in mig liksom så får jag spela”.

Bytet kom.

Två minuter senare hade Janogy presenterat sig för världspubliken.

Inspel från Nilla Fischer, nedtagning, boll in i straffområdet, Kosovare Asllani, 1–0.

– Då kände bara ”YES! Vad skönt”. Nu kan man slappna av lite.

Var det vad vi fick se sen?

– När jag fick bollen tänkte jag bara driva. Sedan var inte första tanken att skjuta, men jag fick bollen åt sidan. Fick en bra vinkel och satte den i mål. Vi hade tränat avslut på träningarna och jag hade satt många bollar så självförtroendet var bra. Känslan var så mäktig, fantastiskt. Ett minne för livet. Shit häftigt, säger Madelen Janogy och skrattar.

Plötsligt var hon Sveriges mest omtalade fotbollsspelare.


– Förväntningarna höjdes väldigt mycket. Men jag spelar fotboll varje dag och vet vad jag ska göra. Viktigaste är att vi vinner matchen. Jag var lugn.

Du återkommer hela tiden till ordet ”lugn”?

– Ja, men så var det. Jag kände mig lugn hela mästerskapet. Men det är kopplat till Piteå. Jag har spelat tre säsonger här och med tjejerna här har vi gjort något väldigt stort. Vi tog SM-guld. Jag känner mig trygg och lugn här och den miljön jag har är jätteviktig och det hjälper mig att känna samma sak i landslaget. Det är en stor faktor till att jag har den känslan jag har.

Hur har det varit mellan matcherna?

– Vi har haft stora möjligheter att styra saker själva, vilket har varit bra. Jag har lagt mycket fokus på ta det lugnt. Det var mitt första mästerskap och sådant tar mycket energi. Andra i gruppen har varit med på allt, men de har kanske en annan erfarenhet än mig.

Det blev tre inhopp i VM.

Mot Thailand 45 minuter och ett skott i huvudet på målvakten var nära att resultera i mål.

– Jag fick spela en halvlek och det var jättekul, även där var det bara att njuta och göra det jag är bra på.


Sverige förlorade semifinalen mot Nederländerna i förlängningen. Janogy spelade sista 41 minuterna.

– Det blev väldigt svängigt, stressigt och de får till sitt drömskott. Supertrist, för jag kände verkligen att vi varit så bra. Det var väldigt tungt där och då.

I bronsmatchen mot England öste Sverige på och gjorde 2–0 tidigt. Till slut blev det 2–1 och VM-brons.

– Det var starkt att orka ladda om. Vi var ledsen över semifinalen men du måste komma igen, det handlade om medalj och det är jättestor skillnad att komma trea eller fyra.

Nu blev det bronsglädje.

– I mitt första mästerskap och det var fantastiskt kul och att komma till Sverige och se allt folk. Totalt sett har allt varit en sådan häftig upplevelse. Vi har satt Sverige på kartan och fört damfotbollen till en ny nivå. Det är så många som tidigare sagt att de inte följer oss som nu har sett varenda match. Det är jätteviktigt. Kul att få vara med på den här resan och skapa historia.

Efter extremt intensiva veckor kunde Madelen Janogy släppa garden.

– Det har varit som att leva i en bubbla. Jag kände tidigare att jag var på väg att bli sjuk, men det hände ingenting förrän vi satte oss på flyget. Då fick jag ont i halsen och dunderförkyld. Jag var sjuk hela förra veckan, det passade bra då jag varit ledig.

Sömntimmarna i sängen blev många.

Hur har du gjort för att samla kraft efter urladdningen?

– Det har verkligen behövts tid till det. Det var skönt att komma till Piteå. Det är bara en veckas ledigt så då ville jag hit istället för till Falköping. Då hade det blivit en extra resa. Istället har jag umgåtts med pojkvän och familj här. Jag har bara njutit sista dagarna. En väldigt viktig energiåterhämtning inför hösten som är lång med många matcher.

Vad kan du ta med från mästerskapet inför resten av karriären?

– Självförtroendet tar jag absolut med mig till Piteå. Jag är väldigt taggad att få träna här igen. Det är starkaste känslan. Jag är längtar efter att få spela damallsvenskan och Champions League, säger Madelen Janogy.

LAGET I STAN



Bild: Norrbottens Media | Gösta Svensson, högst upp i bild, testamenterade tillgångar till IFK Luleå. Lennart Ohlson, ordförande i IFK Luleå, syns längst ned i bild.

IFK Luleå ärver miljonbelopp

IFK Luleå har fått ett arv på uppskattningsvis en miljon kronor som nu ska gå till föreningens ungdomsfotboll.

Det var i höstas som Luleåbon Gösta Svensson gick bort. Kort efteråt fick IFK Luleå beskedet att Svensson hade testamenterat en lägenhet och medel till föreningen, med villkoret att pengarna skulle användas till ungdomsfotboll.

– Han har varit domare en gång i tiden och aktiv inom fotbollen. En supporter till IFK som alltid var med på alla matcher och hade ett brinnande intresse för klubben och det vi sysslade med, säger Lennart Ohlson, ordförande i IFK Luleå.

Han fortsätter:

– Han hade en lägenhet och medel som fanns på bankbok som han testamenterade till IFK Luleå. Hans önskan var då att man skulle göra någonting i och kring ungdomsfotbollen och det kommer vi göra.

Lägenheten såldes i mars i år men det är först när allting har beskattats som IFK Luleå kommer kunna slå fast den exakta summan.

– Vi räknar med att det ska vara strax över en miljon kronor som är kvar när allt är skattat och betalt. De pengar ska vi dedikera till ungdomsfotbollen, vi gör en form av stipendium som de får söka så ska vi sätta upp ett par statuter kring det där. Vi har låtit det bero ett tag då det inte har varit hundra procent fastställt vad summan blir.

Nu kommer IFK Luleå att instifta ett stipendium för fotbollsungdomar till Gösta Svenssons ära. Ett stipendium som man räknar med kommer delas ut en lång tid framöver.

– Gösta Svensson kommer att bli ihågkommen varje gång vi delar ut det här stipendiet. Det var jättefint gjort av honom och det visar att det finns människor som verkligen brinner för fotboll, IFK Luleå och just ungdomssidan. Vi sysselsätter ju nästan 600 ungdomar så det är jättefint att ledarna kan söka uppmuntran för någonting de gjort för laget.

– Pengarna går ju inte ut i ett svep utan det kommer vara avkastningen av summan som går till ungdomarna. Hans intention var att det skulle räcka i många herrans år framöver och då är det den bästa lösningen att ta avkastningen från beloppet och dela ut det varje år.

När kommer det första stipendiet delas ut?
– Det är något år bort eftersom vi måste få allt på plats och kunna redovisa summan.

Sporten har tidigare berättat att IFK Luleå för första gången kunnat redovisa ett positivt ekonomiskt resultat för det gångna året då man gick 72 353 kronor plus. Vilket innebar att man i dagsläget ligger minus 1,8 miljoner kronor på det egna kapitalet totalt sett.

Under nästa årsstämma ska det redovisas mer utförligt på vilket sätt den nya summan pengar kommer påverkar föreningens totala ekonomi.

– I år kommer det inte påverka ekonomin men till nästa år kommer vi ha möjlighet att plocka bort en del av skuldsättningen och lån som har belastat föreningen.

Fan fan fan, 10 kvar PIF 0-3 hemma mot Örebro.

Publiken börjar gå
....skämmer ut Piteå mer än resultatet på tavlan

Scwein, schwein, schwein

Ni som lämnat Kom inte på nästa match!!!!!

Idiots!

Mittbacken Faith Michael saknades pga skada...

Michael är lika viktig för PIF som kapten Gustafsson är för vårat gäng.

IFK LULEÅ-HAMMARBY IF
Skogsvallen onsdag 21 augusti kl. 18:30
https://magnetevent.se/Event/ifk-lulea--hammarby-if-31078/


Bild: Montage | IFK Luleå möter Hammarby i Svenska cupen.

Victor Tjärnberg norrbottenmedia

Cupmatchen mellan IFK Luleå och Hammarby närmar sig. Nu har IFK Luleå dragit igång biljettförsäljningen. Något som även har gett eko bland Hammarbysupportrarna. "Just nu är det fler biljetter sålda till bortastå än till hemmastå", säger eventansvarige Göran Widén.

Biljettförsäljningen till IFK Luleås cupmatch mot Hammarby drog igång under veckan.

Eventansvarig i klubben, Göran Widén menar att det gått bra än så länge.

– Vi tycker att det går jättebra. Vi har bara gått ut lite försiktigt i sociala medier. Vi har haft jättebra tryck första dagarna. Vi har inte så stor arena att lägga ut biljetter på, inte så många sittplatser att sälja. De övre biljetterna på den stora läktaren tog slut direkt.

För första gången sålde laget biljetter på internet.

– Vi är jättenöjda och sålde för bra pengar, tycker vi första dagarna. Vi har aldrig tidigare sålt biljetter på förköp online. Det var litegrann av ett experiment, säger Göran Widén.

Med ett publiksnitt på knappt 24 000 är Hammarbys supportrar bäst i Allsvenskan, i alla fall sett till publiksiffran.

Något som även märks på biljettförsäljningen till cupmatchen i Luleå.

– Hammarby har gått ut till sina fans att det är bokningsbart. Just nu är det fler biljetter sålda till bortastå än till hemmastå. Det hoppas jag ska trigga lite fotbollsfans från Luleå, eller hockeyfans, som dyker upp. Så vi kan ta kampen även på läktaren.

Hur många biljetter har nu sålt totalt?

– Vi har några stora sponsorer, som har köpt paket av oss. Vi har ett kringarrangemang som vi säljer till företag och organisationer. Där vi har "Janne" Andersson, förbundskaptenen, som kommer och pratar innan matchen. Bara där är det 400 platser. Vi har sålt närmare 1000 förköpsbiljetter totalt sett.

Vad hoppas du på?

– Vi ska bygga enklare ståplatser, med lastpallar. Bara för att få en nivåskillnad. Där har vi tittat på hur Norrköping har jobbat vid liknande evenemang. Vi har lite naturliga ståplatser runt räcken och på slänter. Jag drömmer om fyra-fem tusen, om det vore riktigt otroligt. Det är den vision och dröm vi har.

Dessutom hoppas Widén att många ungdomslag dyker upp på matchen, för att se division 2-klubben IFK Luleå möta allsvenska Hammarby.

– Jag är väldigt förhoppningsfull just nu. Mycket är positivt. Utan att vi har gjort en kampanj, har vi lag från IFK Kalix, en hel buss från IFK Råneå, Rutvik har anmält ett lag, Lira har anmält två lag, plus att vi tror att alla våra egna 500 ungdomar kommer. Jag hoppas på 1000 ungdomsspelare bara, avslutar Widén.

Bild: Emil Larsson | Stellan Carlsson är orolig för spelarutvecklingen på flicksidan i Norrbotten. (Arkivbild)

”Spelarna får inte rätt utbildning”

Mästartränaren Stellan Carlsson, Piteå IF är bekymrad. ”När saker inte är bra gäller det att ta bladet från munnen. Jag är orolig, utifrån vad jag har sett senaste åren får spelarna i länet inte den utbildning de behöver”, säger han.

Efter matchen mot Infjärden tisdag kväll konstaterade årets damtränare i Sverige 2018 att Infjärden kämpade mycket hårt, men konstaterade samtidigt att det krävs mer för att generera bra fotbollspelare.

Uttalandet vållade en del reaktioner.

– Jag vill förtydliga att jag på inget sätt har nedvärderat Infjärden. Jag pratade om den passion och det hårda arbete laget lade ner. Det lyfte jag även med våra egna spelare efter matchen som exempel på varför Infjärden vann. Jag vill vara väldigt tydligt med att jag säger stort grattis till Infjärden och önskar lycka till det fortsatta DM-spelet.

Samtidigt är Stellan Carlsson oroad över fotbollsutbildningen på flicksidan i länet.

– Vi har haft förmånen med spelare från Norrbotten som tagit enorma steg hos oss, ända till att bli svenska mästare genom väldigt hårt individuellt jobb och utifrån lagets sätt att spela. Men jag är bekymrad. Senaste åren har jag sett ganska mycket flick- och dammatcher och naturligtvis Piteå Summer Games. Min bild är tydlig.

Han utvecklar vidare.

– Sju av tio anfallsförsök startar med en rensning, en touch. Bollen studsar åt höger, åt vänster, en nickduell och någon skickar den. Så ser det ut i sju av tio anfall, match efter match. Det är ganska allvarligt.

I grunden är det ett hot mot spelarförsörjningen till Piteå IF:s damallsvenska lag.

– Flera i vårt damallsvenska lag är inte jätteunga och det måste fyllas på med nya i framtiden. För oss är det viktigt att ha norrbottniska spelare.

Han går igenom lagdelarna.

– Om jag inte som spelare lär mig att ta fast bollen för att slå en passning, då är det svårt att få fram spelskickliga backar.

– Om jag som mittfältare bara vinner andraboll och skickar vidare, då är det svårt att få spelskickliga mittfältare.

– På toppen får vi svårt att skapa skickliga forwardar om de bara slumpmässigt ska jaga bollar. Det blir svårt att utveckla tekniken och speluppfattningen. Att springa och vara stark räcker inte på elitnivå där alla är det ungefär i samma utsträckning.

Carlsson har också sin bild klar om varför det blir så här.

– Mycket bottnar i jakten på resultat. Men det är viktigt att utvärdera det egna spelet, vad ville vi, hur fungerade det, vad kan vi göra annorlunda?

Inom landslagsfotbollen på ungdomsnivå har det pratats om att fysiskt utvecklade spelare kan gynnas gentemot mindre.

– Väljer vi starka fysiska spelare och väljer bort tekniska, små? Det är en stor fråga.

Carlsson ser ett övergripande problem inom fotbollen i Norrbotten.

– Min uppfattning är att det här är en kulturfråga. Fotbollen i Norrbotten bygger mycket på att alla ska kämpa jättehårt. Det är sant. Det är viktigt, men på elitnivå gör alla det. Jag hör ofta en spelare som rensar få beröm och det är lika vanligt att höra ”passa bollen” när någon dribblar. Det här är kulturellt. Det är jakten på resultat kontra att utveckla spelare. Ibland upplever jag också att folk inte vågar säga saker för att riskera att trampa andra på tårna, men det här är viktiga frågor. Så någon måste lyfta det. Vi behöver få kvalité i alla moment på planen, sen hur laget spelar; långt eller kort. Det får man göra bäst tusan man vill.

Stellan Carlsson efterlyser en debatt om utvecklingsfrågorna.

– Jag hoppas att bollen är satt i rullning. Det viktigaste är att kunna hela spelet fotboll, inte bara delar. Alla som såg VM upptäckte hur fort utvecklingen går. Det kommer inte att räcka med att spela en touch, säger Stellan Carlsson.

Per Sandberg PT

En poäng borta mot Linköping. Starkt med tanke på 14-timmars bussresa i benen. da Silva vara nära, nära avgöra då PIF slog en kort hörna och da Silva vände bort försvaren riktigt vackert, tyvärr träffade skottet stolpen...

Den stora frågan efter matchen - hur allvarlig är Faith Michaels skada? Det såg inte alls bra ut! Viktigaste spelaren!

Varmt som satan under matchen
32 grader!

Nu väntar Kopparberg/Göteborg på onsdag - fortsätt med fler korta hörnor!! Tre poäng skulle vara gött!

Kom igen PIF - nu tar vi 3 pinnar på onsdag!!!

Bild: Stefan Jerrevång/TT | Fernanda Da Silva försöker med Faith Michael stoppa Lina Hurtig.

Åka flyg eller ta en bussresa i 14 timmar.

För många är valet enkelt.

Så även för Da Silva.

– Jag är flygrädd så jag älskade att vi nu fick ta bussen, skrattar hon.

Dessutom fanns det en sak till som nästan var optimalt för henne.

Vädret på 32 grader.

– Jag kan inte klaga på det. Jag rör mig bättre och musklerna blir fortare varma. Mycket bättre än kyla, säger hon.

Så var anfallaren också den som var involverad i flest chanser för bortalaget.

Hon sköt precis utanför i första halvlek. I andra var det ett långskott som målvakten tippade.

– Jag såg att målvakten kunde få problem, men när hon räddade tänkte jag "gaaah". Det var nära. Nästa går in.

Piteå har lite problem med målskyttet, men anfallaren ser matchen mot Linköping som ett fall framåt.

– Det var ett steg åt rätt håll. Sedan behöver vi vara mer intensiva i attackerna och lugna ner oss när chanserna kommer. Vi jobbade ändå bra och skapade en del farligheter.

I omstarten mot Örebro vilades hon efter en fotskada.

– Jag hade kunnat spela, men coacherna ville inte riskera något. Nu är jag 100 procent redo. Alla gjorde det bra mot Linköping och vi ska göra det ännu bättre mot Göteborg för det kommer att bli en tuff match, säger Fernanda Da Silva.

Per Sandberg PT

Nils Widman PT

Snart sex årtionden har gått sedan Arvidsjaur fick vara med om sitt förmodligen främsta fotbollsfrämmande någonsin. Den ungerske fotbollslegenden Ferenc Puskas gästade 1960 Arvidsjaur för att hälsa på en släkting som då var gymnastiklärare på orten.


Många äldre inlandsbor minns uppståndelsen när världsstjärnan Ferenc Puskas sommarn 1960 besökte Arvidsjaur. Så här såg det ut när Puskas inför spelarna och den tusenhövdade publiken slog straffsparkar slog straffar i kostym och lågskor.
Puskas – sköt straffar i lågskor och kostym.

Det var ett unikt besök som förstås ortens dåvarande fotbollsstyrelse ville uppmärksamma och därför bjöd in världsstjärnan som dragplåster när IFK Arvidsjaur och en Inlandskombination spelade vänskapsmatch.

”Minnen från förr” hoppar denna gång tillbaka nästan 60 år i tiden, nämligen till söndagen den 10 juli 1960. En sommardag, som många inlandsbor ännu minns, då Ferenc Puskas, med fru och barn, drog storpublik till klassiska Furuhedens jordplan – trots att Puskas inte ens själv deltog i matchen. Besökarna på plats fick nöja sig med att se honom göra avspark och i halvtid slå några straffsparkar. I kostym dessutom.

Den ungerske världsstjärnan var vid tillfället för Arvidsjaursbesöket stor stjärna i både ungerska landslaget och i spanska storklubben Real Madrid. Tillsammans med kedjekompisen Alfredo di Stefano bildade den då 33-årige Puskas en fruktad kedjeduo i den välkända Madridklubben som då liksom nu var ett av världens bästa klubblag.


Innan matchen började bänkade sig Puskas med familj ner på hedersplats framför den som synes fullbesatta läktaren. Längst till vänster sitter Puskas kusin Dezsö Abraham som var anledningen till Puskas unika Arvidsjaursbesök.

Den endast 1,72 höge Puskas (endast någon centimeter större än Messi) var förutom sitt målsinne även en lysande dribbler och passningsläggare. I ungerska landslaget var han under många år superstjärna och gjorde imponerande 84 mål på 81 landskamper. Fyra gånger i rad blev denne legend dessutom skyttekung i spanska ligan och han räknas än i dag av en enig expertis världen över som en av världens genom tiderna bästa fotbollsspelare.

När denne storhet besökte Lapplands inland med sin familj var det för att hälsa på sin ungerske kusin Dezsö Abrahám som då var verksam som gymnastiklärare vid Arvidsjaurs realskola. Och tillika tränare för ortens dåvarande fotbollsgäng. Under besöket lyckades Abrahám få sin berömde kusin att medverka vid en vänskapsmatch mellan det IFK-lag han tränade och en inlandskombination med spelare från olika byalag.

Den tusenhövdade publikskaran hade förstås hoppats få se Puskas i aktion som spelare men så blev det inte. Hans aktiva medverkan stoppades nämligen av hans klubblag Real Madrid som ansåg skaderisken vara för stor. Vilket innebar att storpubliken – och spelarna – fick nöja sig med att se världsstjärnan göra avspark samt under halvtidsvilan i kostym och lågskor skjuta ett antal straffsparkar mot Arvidsjaur målvakt Martin Lövf under överseende av imponerade hemmaspelare som bland andra Gordon Holmström, Simon Carlsson, Kenneth Svedlund samt bröderna Harry och Henry Norén.

– Han sköt väl ett tiotal straffar på mig och slog väl in de flesta. Men om jag minns rätt så lyckades jag i alla fall rädda någon, berättade numera avlidne keepern Martin Lövf när undertecknad året innan hans bortgång 2014 intervjuade honom om händelsen.


”Se årets match med Puskas” - så stod att läsa i det matchprogram som när det begav sig lockade över tusen till Furuhedens jordplan.

En annan som minns denna dag är dåvarande Glommersträsksspelaren Kjell Larsson som var högerytter i kombinationslaget.

– Det är ju länge sedan så mycket av minnesbilderna har med åren suddats ut. Men jag minns att det var jättemycket folk runt planen och på läktaren och att vissa som kommit blev lite besvikna över att Puskas inte tilläts spela en halvlek för vardera laget som det tydligen var tänkt, säger den nu 78-årige Kjell Larsson.


”Se årets match med Puskas” - så stod att läsa i det matchprogram som när det begav sig lockade över tusen till Furuhedens jordplan. Den nu 78-årige Kjell Larsson som spelade högerytter i kombinationslaget och som förstås minns det unika Puskasbesöket.

För att kompensera publiken för att han inte fick spela lovade dock världsstjärnan att någon dag senare medverka i en korpmatch vilket han också gjorde.

Tilläggas kan till slut att Puskas efter avslutad karriär som spelare hade en nästan 25 år lång och framgångsrik tränarkarriär i nio olika länder. I samband med denne legends 75-årsdag år 2002 hedrade hans hemland honom genom att döpa nuvarande nationalarenan i Budapest till Ferenc Puskas-stadium.


Legendariske vaktmästarprofilen Helmer Hultkvist var en av dem som fick äran att posera på bild med stjärnspelaren.

Efter en del hälsoproblem på äldre dar så avled Puskas år 2006 vid 78 års ålder.

Minnen från förr

Minnen från förr handlar om händelser från flydda tider och om personer som på olika sätt kommit att ge avtryck genom sina livsgärningar. Reportagen är i de allra flesta fall baserade på Nils Widmans reportage under de senaste drygt 30 åren. I mer avlägsna händelser har dock även andra skribenters dokumentärskildringar varit till hjälp. Bilderna är i de flesta fall privata lån, lån från Arvidsjaurs fotoarkiv, och foton tagna av Nils Widman eller andra PT-fotografer.

Johan Croneman DN: Beskrivningen av fansens stormning är det mjäkigaste jag läst

Det skulle förvåna mig om inte AIK straffas stenhårt av Uefa efter rusningen mot Mariborklacken i Champions League-kvalet i onsdags. Malmö fick över 700 000 i baken för bengalbränder under matcherna mot Chelsea ­ i våras. Det är bokstavligt talat uppeldade stålar. Vem anser sig ha råd med det? Vilken satans belastning för klubben.

När matchen på Friends inleddes i veckan messade jag till en god vän på plats: ”Magisk jäkla stämning”. Och det var det.

Det är något speciellt med de här Europa­matcherna. De största svenska fotbollsstammarna är som bekant sammansvetsade utöver det vanliga. Europamatcherna skapar ytterligare en dimension. Om och när Hammarby tar sig fram till kvalgrytorna är jag övertygad om att ett fullsatt Tele2 kan snäppa upp det hela ytterligare. Malmös och AIK:s publik gick rätt igenom rutan i veckan. Respektingivande. Roligt. Viktigt.

Och AIK var värda mer – men Europaspelet straffar också varje litet misstag. Förspelet till Maribors reducering bestod av en räcka små misstag som ledde fram till den där, som det kändes, helt onödiga hörnan. Minst sagt ödesdigert.

Sportjournalistkåren är som bekant, och en smula begripligt, urless på att ägna sig åt att kommentera bengaler, handgemäng, supportertjafs – och klubbarna hukar som vanligt.

Jag förstår om AIK vill avvakta en ”intern­utredning”, men den text man efter stormningen lade upp på sin hemsida var nog det mest mjäkiga jag lagt ögonen på i dylika sammanhang. Komplett överslätande.

Man beskrev stormningen som en ”incident” och dessutom en ”olycksam” sådan. Och när det kom till själva utredningen så verkade man vilja lägga mest fokus på hur några Maribor­supportrar hade lyckats ta sig upp på den övre sektionen, ovanför Norra, för att stjäla en banderoll.

Jag tycker att ordvalet och beskrivningen av händelsen i den här texten är genomfalsk – och feg – framför allt när man kallar de maskerade unga männen för ”delar av publiken”. Det är riktigt illa.

Undrar just om den stora majoriteten på läktarna skulle beskriva det på samma sätt: Att det var en del av dem som maskerade sig och gav sig i väg över hela plan.

Jag tycker ordvalen och valörerna i de här sammanhangen är oerhört viktiga.

Jag läste i veckan igenom flera AIK-forum på nätet där man diskuterade både matchen och stormningen, det finns givetvis en gigantisk läktar­majoritet som stenhårt tar avstånd från det inträffade, och många frågade sig givetvis: Hur kunde de efter ”incidenten” lugnt få återvända till sina platser, på andra sidan plan…?!

Ett gäng sömniga kravallpoliser dök upp när det hela var över. Det spred ett särskilt löjes skimmer över det hela.

Att det inte hände något mer allvarligt den här gången är ju knappast en förmildrande omständighet – den lilla Mariborklacken (som kollektivt tog av sig i bar överkropp vid ett tillfälle) bestod knappast av ett gäng korgossar, och vad hade hänt om de varit tio, tjugo eller trettio gånger så många? Som attackerats av betydligt fler maskerade hårdföra…?

Jag tror dessutom att Mariborspelarna gynnades starkt av att få ytterligare fem minuters vila inför förlängningen.

När man går från den allsvenska vardagslunken till Europaspel märker man också tydligt att domarna tillåter betydligt tuffare spel – allsvenska matcher är inte sällan sönderblåsta av domare som gärna ser sig spela en viktig roll. Jepp, det är en rätt grov anklagelse, men hur skall man annars tolka det att efterspelen till de allsvenska matcherna inte sällan har en domare i fokus? För att inte säga ofta.

Europamatchernas domare är dessutom betydligt tuffare mot spelare som protesterar mot varje domslut, i allsvenska matcher kan varenda litet domslut mötas av spelare som ligger i gräset och bankar och skriker, eller hoppar fyrfota på stället.

En hel del spelare, och även många svenska domare, kallar detta för ”dialog”. Att vi i publiken är enögda, färgblinda och allmänt korkade, och blundar för både det ena och det andra är ju helt i sin ordning, det tillhör våra privilegier som publik och supportrar, domare och spelare bör uppträda med ett mer värdigt stoiskt lugn.

Johan Croneman DN
johancroneman@gmail.com

Lista. Tre tv-ord i veckan
Efterlyser…

…fortfarande en bättre silly season-bevakning i tv. Viasat, Fotbolls­kanalen?

Efterlyser…

…också en mer samlad analys av de allsvenska domarinsatserna. Fler än jag som tycker att standarden är för låg?

Efterlyser…

…också större grävintresse kring matchriggning. Kräver stora journalistiska resurser. Varför går man inte ihop?

Fredag den 9 augusti börjar Premier League. Här är sex nyheter inför årets säsong.

1 Tio dagars vila

Den hektiska jul- och nyårshelgen blir kvar med fulla omgångar planerade både 26/12, 28/12 och 1/1. Däremot kommer hälften av matcherna i omgången som spelas 8/2 flyttas fram en vecka, något som ger spelarna tio dagars uppehåll i februari.

2 Byte vid närmaste linje

Utbytt spelare ska lämna planen vid närmsta linje. Regeln är ett försök att minska tidsfördröjande agerande.

3 Ny handsregel – igen

Spelares uppsåt ska inte tas med i beräkningen vid eventuellt regelbrott. Det som är av betydelse är om spelaren har gjort sig själv ”onaturligt större” i och med handens eller armens position.

En spelare som glidtacklar får exempelvis ta emot sig själv för kontakt med marken, men riskerar att bli straffad om han samtidigt gör sig själv större med sina armar och de träffar bollen. Hänsyn ska dock tas till om bollen studsar på en med- eller motspelare innan den träffar spelarens hand eller arm.

4 VAR i varje match

VAR-domarens roll är att assistera huvuddomaren, som fortsatt är den som tar det slutliga beslutet i alla situationer.

Det är endast i fyra fall som VAR-domaren får påkalla huvud­domarens uppmärksamhet om han tycker att ”uppenbart fel” har begåtts: mål, straff, rött kort eller om huvuddomaren straffat fel spelare.

5 Förbjudet att bilda mur

Det är förbjudet för det anfallande laget att ställa upp egna spelare i en frisparksmur för att skymma målvakten och skapa oro i motståndarnas försvar. Anfallande lag får inte vara närmare försvarsmuren än en meter. Försvarsmur blir det först när det försvarande laget ställer upp med tre eller fler spelare.

6 Nytt tv-avtal

Även om prissumman för det nuvarande treåriga tv-avtalet är en tillbakagång från vad klubbarna fick 2016–2019 så betalade ändå de brittiska tv-bolagen Sky och BT 4,5 miljarder pund för rätten att sända en klar majoritet av matcherna.

Avtalet innebär att det för första gången i PL-historien kommer att spelas sena lördagsmatcher. Åtta matcher kommer att ha avspark lördag 20.45 svensk tid.

TT

INFÖR IFK LULEÅ-HAMMARBY IF
Skogsvallen onsdag 21 augusti kl. 18:30

Matteprofessorn förklarar – därför öser Bajen in mål

Klubbens matematikprofessor David Sumpter berättar att Hammarby under hela säsongen haft allsvenskans bästa offensiv.
– Nu går alla bollar i mål, säger Sumpter.

Om många mål är vad som definierar din syn på vad rolig fotboll är finns det för tillfället främst ett lag att följa i allsvenskan: Hammarby.

De senaste fyra matcherna, mot lag på nedre halvan av tabellen, har laget gjort 20 mål. Nikola Djurdjic och Alexander Kacaniklic har gjort flest, fem var. I den allsvenska historien är det bara två lag som uppnått bättre siffror på fyra matcher, AIK säsongen 1954/55 och Åtvidaberg 1972, där båda gjorde 21 mål.

Matematikprofessorn David Sumpter har analyserat varför Hammarby plötsligt har en sådan stark offensiv utdelning. Sedan april i år är han projektanställd av klubben och ungefär varannan vecka träffar han spelarna för att gå igenom sina statistiska resultat.

– Jag brukar beskriva det som att mål ofta är ganska slumpartade. Givetvis är det imponerande med 20 mål på fyra matcher men Hammarby har varit bäst i allsvenskan hela säsongen när det gäller expected goals. Nu går alla bollar i mål, men det är mer att det har sett bra ut under en lång period där vi tidigare haft lite otur. Nu har vi haft lite tur framför mål, säger Sumpter.

”Expected goals” är ett begrepp som de senaste åren etablerat sig i fotbollsvärldens vokabulär. Det är ett sätt att mäta målchanser, framför allt kvaliteten på dem, för att på det viset kunna visa hur många mål ett lag förväntas göra och släppa in.

Just det publicerade Sumpter nyligen en rapport om på Hammarbys hemsida. Där går att uttyda att i matchen mot Elfsborg, där Bajen vann med 5–2, var lagen faktiskt relativt jämna sett till expected goals.

– Om man ska vara ärlig så överpresterade vi i alla de här matcherna. Vi har inte 20 expected goals i de här matcherna men i två av dem hade vi fyra.

Med totalt 40 mål på 17 matcher är man elva mål vassare än allsvenskans näst bästa offensiv, Malmö FF. Men Hammarby har samtidigt läckt lite defensivt.

– Det är inget snack om det, det är vad vi måste jobba med. Sett till expected goals har vi bäst anfall i allsvenskan. Men sett till försvarsspel ligger vi mer på femte, sjätte, plats. Vi måste kunna anfalla på det sätt som vi gör och försvara bättre, den diskussionen har vi internt. Stefan Billborn (Hammarbys tränare) jobbar mycket just nu med att försvarsspelet ska sättas samman med anfallsspelet.

Under våren gick Hammarbys säsong mer i moll än vad den gör just nu. I den femte omgången åkte laget på en smäll nere i Malmö, där de himmelsblå vann med 4–1. Men efter den matchen kunde Sumpter visa upp för spelarna att trots storförlusten, hade man gjort en helt okej insats.

– Spelarna var besvikna och då var det bra att jag kunde vara på plats och förklara för dem att det var en väldigt jämn match sett till expected goals. För på papperet såg det ut som att vi blev utklassade.

All denna statistik och data kan låta teoretisk och svårtillgänglig, därför pratar Sumpter om vikten av att göra resultaten förståeliga. Att förenkla det hela, till exempel genom visualisering.

En konkret sak som matematikprofessorn lyft för spelarna, är ett sätt att gradera olika avslutslägen i termer av ringar. En 7-procentsring som sträcker sig ut till straffområdet, 15-procentsringen är omkring straffpunkten och 30-procentsringen är ett område väldigt nära mål. Att skjuta i någon av dessa ringar innebär, i stigande grad, goda möjligheter att göra mål.

– Till exempel Mujo (Muamer Tankovic) var väldigt intresserad. Vi pratade om att han kunde ta två, tre steg närmare målet innan han skjuter. Det kan öka sannolikheten från en till sju procent. Jag ska inte säga att det var utifrån det rådet han började göra fler mål men det var något som stämde bra för honom och som han kunde relatera till.

Tankovic har hittills gjort nio mål, fler än vad han presterat under någon säsong tidigare. Som en följd av Sumpters tal om procentsatser, har nu Hammarbyspelarna anammat snacket själva.

– Imad Khalili har sagt till mig att nu börjar de prata om att det där var en 7-procentschans och det där var en 15. Det blir ett konkret sätt att prata med varandra om hur man kan använda den här typen av verktyg för att få bättre resultat.

Är Hammarby unika i detta eller finns fler exempel?

– De är världsunika i att de har en matematikprofessor som jobbar med dem. Det finns inte något liknande någon annanstans, säger Sumpter och skrattar till.

– Det finns givetvis en del statistik som görs i andra klubbar men att jobba så intensivt med data, inte bara i spelarrekryteringar utan även i spelet som vi gör, är unikt.

Men snart kan fler ta efter. Sumpter berättar att han har ett samarbete med Barcelona där han bland annat kommer att börja skriva artiklar för klubbens hemsida.

– De tycker det är intressant att prata med mig om Hammarby, för de har inte lika mycket kontakt med spelarna som vi har. Det är väldigt svårt att ha en daglig kontakt mellan dataanalytiker och spelare i Barcelona. Det är något som vi gjort först i Hammarby, säger David Sumpter.

Henrik Pehrsson DN

Fakta. Hammarby har gjort 20 mål på fyra allsvenska matcher

7 juli: Hammarby–Falkenberg 6–2

Målskyttar, Hammarby: 1-0 Alexander Kačaniklić (, 2-0 Vidar Örn Kjartansson (13), 3-0 Nikola Djurdjić (18), 4-0 Alexander Kačaniklić (56), 5-0 Alexander Kačaniklić (57), 6-0 Nikola Djurdjić (73, str)

15 juli: GIF Sundsvall-Hammarby 2–3

Målskyttar, Hammarby: 0-1 Darijan Bojanic (30), 1-2 Muamer Tanković (41), 2-3 Vidar Örn Kjartansson (90+2)

22 juli: Hammarby-Elfsborg 5-2

Målskyttar, Hammarby: 1-0 Imad Khalili (18), 2-0 Självmål (28), 3-0 Imad Khalili (31), 4-0 Muamer Tanković (39), 5-2 Alexander Kačaniklić (63)

27 juli: AFC Eskilstuna-Hammarby 1–6

Målsyttar, Hammarby: 1-1 Nikola Djurdjić (18), 1-2 Alexander Kačaniklić (23), 1-3 Nikola Djurdjić (33), 1-4 Imad Khalili (50), 1-5 Muamer Tanković (54), 1-6 Nikola Djurdjić (67)

Efter VM-succén – nu väntar guldjakt för Janogys Piteå


Madelen Janogys internationella genombrott kom i VM, där hon stod för ett drömmål i premiärmatchen. Hemma i Sverige jagar hennes Piteå ett nytt SM–guld med drygt halva serien kvar att spela.
– Vi ser väldigt starka ut, har en bred trupp och vi har rullat på många spelare. Det tror jag betyder väldigt mycket, säger Janogy inför söndagens hemmamatch mot Eskilstuna.

Hon låg bakom Kosovare Asllanis 1–0 mål mot Chile. Sedan snurrade hon själv upp ett flertal försvarare, bröt in i straffområdet och avslutade med ett distinkt vänsterskott, rakt upp i krysset. Inget annat än ett drömmål från 23-åringen.

– Det var så klart jättekul och jag kände mig verkligen i form. Jag bestämde mig bara för att gå ut, njuta och köra. Jag hade gott självförtroende och det var otroligt kul att göra mål. Men jag fattade nog inte själv hur stort det var utan det kom senare då folk skrev och hörde av sig. Jag kom faktiskt inte ihåg målet just då utan det var då jag såg det i efterhand, säger Madelen Janogy.

Det blev hennes enda mål i VM.

– Det var mitt första mästerskap och jag har inte spelat i landslaget så länge. Mitt fokus var att försöka njuta och lära mig, så jag är ändå nöjd med min insats.

Landslaget tog VM-brons och välkomnades av 25 000–30 000 firande supportar på Götaplatsen i Göteborg.

– Vi förstod inte hur stort det var i Sverige, vi visste att det skulle vara mycket folk men inte så här många. Det var liksom känslan: ”Herregud, vad har vi gjort”. Det var helt otroligt och så sjukt mäktigt.

Känner du att landslaget fick det stora erkännandet under detta mästerskap?

– Ja verkligen, det är jättemånga som skrivit till mig: ”jag tittar aldrig på fotboll men i VM har jag sett varenda match”. Det här var väldigt bra och otroligt viktigt för damfotbollen.

Nu är hon tillbaka på svensk mark och spel i Piteå dit hon värvades inför säsongen 2017 efter att hon tidigare spelat i Falköping och Mallbacken. I fjol vann Piteå för första gången SM-guld.

I damallsvenskan ligger Piteå fem poäng bakom ledande Rosengård inför helgens elfte omgång. Det återstår fortfarande tolv matcher, därmed finns goda möjligheter att upprepa succén från i fjol.

– Det är den sista passningen som saknas, även avsluten. Vi måste bli bättre och mer kliniska, det är små detaljer men jag är helt säker på att det kommer.

Mot Kopparbergs/Göteborg i den senaste matchen blev det oavgjort men Janogy tycker att Piteå var förtjänta av alla tre poäng.

– Vi åkte på en tuff förlust i första matchen efter uppehållet (0–3 mot Örebro) men vi är på gång igen genom en fantastiskt bra match senast mot Göteborg. Det var väldigt tungt att åka därifrån med en poäng men vi fortsätter jobba på det vi vill utveckla och vi är på god väg.

Nu möter laget Eskilstuna på söndagen, som ligger två poäng bakom.

– Vi ska hota med vårt djupleds- och passningsspel samt dueller och intensiteten. Vi har utvecklat vårt spel från förra året och har en hög press, det ska vi ta med oss till matchen.

Piteå har dock haft problem med målskyttet, endast elva gjorda mål framåt men Madelen Janogy ser inte det som något problem. Själv har hon stått för fem av målen.

I höst går Piteå in i sextondelsfinaler i Champions League. Matcherna spelas i september vilket gör att det blir dubbla matcher vissa veckor.

– Det är redan ett tajtspelschema i damallsvenskan så det är klart att det kommer att påverka. Just nu känns det lugnt för att vi har så många spelare men det är väl den biten som kommer att vara svårast. Jag har inte hunnit tänka på CL-spelet än men det kommer bli fantastisk kul. Det är nytt för Piteå och för mig. Jag är väldigt förväntansfull, det blir en utmaning såklart men det är något vi får ta där och då.

Ramo Holmbom DN
ramo.holmbom@dn.se

Tabelltoppen i damallsvenskan

Rosengård 21 p

Göteborg 20 p

Kif Örebro 20 p

Linköping 18 p

Vittsjö 18 p

Piteå IF 16 p

Efter 10 omgångar.

Supersupportern ”Jonny 700” följer sitt ­Djurgården i ur och skur

Efter att ha sett 700 Djurgårdsmatcher i svit möts Jonny Lundin med respekt.
– Han var ju med redan på min tid som ­spelare, konstaterar sportchefen ­Bosse ­Andersson när han möter den 48-årige supportern på en träning inför lördagens hemmamatch mot Sirius.

Den 30 augusti 1998 tog Jonny Lundin tåget till Piteå för att se Djurgården vinna med 1–0 i division 1 Norra, Fredrik Dahlström gjorde målet.

Att det skulle vara inledningen på en svit på 700 matcher i allsvenskan, superettan, division 1 Norra, Svenska cupen och tävlingsmatcher i Europa hade han ingen tanke på.

Men sviten kunde varit längre än så.

Veckan innan missade han bortamatchen mot Brage, då spräcktes den svit som påbörjades redan 1995.

– Jag skyller på dåliga kräftor, polarna ringde men jag kom inte upp på morgonen, säger Jonny med ett leende. Jag tror att jag var uppe i 98 matcher.

Efter måndagens 1–0-seger i Borås mot Elfsborg bjöd spelarna in Lundin på plan för att tillsammans med spelarna fira både segern och 700-sviten.

– Jag var med, men Kevin Walker fick fixa det där, jag kommer aldrig sjunga framför en klack, fixar inte att stå framför 1.000 pers och dra igång en ramsa.

Han ser 1 000 raka Djurgårdsmatcher som ett mål.

– Det tar bara nio år till, ungefär. Är det bara inom Sverige så är det nog inget problem. Men spelar de i en byhåla i Moldavien kan det bli svårare.

Hemma i Jakobsberg var det mamma Kerstin som var Djurgårdare och förde över arvet till Jonny.

– Jag började gå frekvent 1992, och 1994 träffade jag min bästa kompis Daniel ”Håret” Ekström.

I början åkte han bil eller buss med Järnkaminerna, nu blir det i regel tåg.

– Jag har lite problem med migrän och behöver ta det lugnt.

Sedan 1995 har han ”Håret” som stadig reskompis.

– Han hade en svit från 1995 till 2010 i Sverige, men valde att vara hemma och se hockeyfinalen mot HV 71, då åkte jag till Borås och såg fotbollen.

Det första av de tre SM-guldet som ingår i 700-listan hämtade Djurgården hem i bortamötet med Elfsborg på Ryavallen i Borås 2002.

– Det trodde man ju aldrig, känslan efter det guldet var otrolig.

Djurgården fick chansen att spela i Europa vilket inte var helt bekvämt för Jonny Lundin.

– Jag var flygrädd, men tack vare Djurgården klarar jag nu av att ­flyga. Annars åker jag nästan bara tåg och bor kvar på hotell när det är matcher lite längre bort. Det kostar pengar, men det är det värt. Jag har fått uppleva Europamatcher och ­SM-guld, det trodde jag aldrig.

Jonny Lundin säger att han bara har en favoritspelare.

– Det är Fred Persson, han var en riktig krigare på 1990-talet. Det är klart att jag gillar Søren Larsen och Geert den Ouden, spelare som gjorde mål – men Persson inställning gör att jag sätter honom som nummer ett. Jag gillar spelare som gnuggar och har hjärtat. Emil Bergström var också en sådan, jag ser gärna att Emil kommer tillbaka om inte Erik Berg kan spela.

Efter 18 omgångar har Djurgården bara förlorat mot Hammarby och AIK och leder allsvenskan före storfavoriten Malmö FF.

– Det är fantastiskt, det trodde jag inte innan säsongen började. Alla tjatar om att vi ska köpa en ­anfallare, vi har väl tio mittfältare. Men det är ju som tränarna beskriver det, det är kollektivet som gör det.

Efter hemmamatcherna mot Sirius och Eskilstuna väntar bortamatcher mot Malmö FF och AIK.

– Jag tror mycket avgörs mot Malmö och AIK.

Bosse Andersson kommer förbi och hälsar på Jonny, de känner varandra sedan tidigare.

– Vad ska man säga? Han är en god Djurgårdsambassadör med sitt engagemang. Jonny har inte bara varit med när det gått bra, det kan man lugnt säga. Han måste ha en förstående arbetsgivare

Jonny Lundin arbetar inom äldreomsorgen och planerar semester och ledigheter efter Djurgårdens spelprogram

– I år var det inget bra spelschema, för de flesta speldagarna måste jag ta semester.

Lars Grimlund
lars.grimlund@dn.se

Kom igen nu Assi.

Krossa Bajen!

U

Bild: MATHILDA AHLBERG | Piteås tränare Stellan Carlsson var nöjd med lottningen i Chamipons League.

Tränaren Stellan Carlsson var nöjd med lottningen efter att det blev Bröndby från Danmark som Piteå IF ställs mot i Champions League. "Den klart enklaste lösningen vi kunde få med tanke på resorna och vårt intensiva spelschema".

Det enda lag som Piteå IF absolut inte ville ha var BIIK-Kazygurt från Kazakstan.

Och det blev en nervös väntan innan det laget försvann. Då endast tre matcher var kvar att lottas fanns bollen med Piteå IF fortfarande kvar i lottskålen.

– Ja, det tog sin tid, skönt att få veta vilket lag det blev till slut, sa Stellan Carlsson som följde direktsändningen på webben.

Det blev åttonderankade Bröndby IF från Köpenhamn i Danmark som Piteå IF ställs mot.

– Det är självklart en tuff lottning men det ska det ju vara också, konstaterade Carlsson.

Med tanke på ekonomin och en i övrigt högintensiv septembermånad var det en drömlottning. Bara dagarna efter matchen mot Bröndby på bortaplan ska Piteå IF möta Kristianstad – även det borta. Därför åker PIF den korta biten mellan Köpenhamn och Kristianstad istället för att behöva resa hem eller ha något annat längre alternativ.

– Vi har sju matcher inom 22 dagar så mycket handlar förstås om återhämtning mellan alla matcher.

Sportsligt sett rankas Bröndby på åttonde plats av de 16 som fanns på övre seedningshalvan. Piteå IF rankas fyra av de 16 lagen på nedre halvan.

– Det är hög kvalitet på dansk fotboll så vi förväntar oss att det blir en tuff match precis som det ska vara i Champions League.

– Vi kommer att sätta oss ner och studera Bröndby, men det är ju en bit bort så vårt fokus här och nu är bara nästa match i damallsvenskan.

Piteå IF:s representant Per Embertsen som var på plats i Nyon under lottningen ringde snabbt upp PT efter lottningen.

– Vi är nöjda ekonomiskt och resemässigt. Sportsligt också helt okej. Laget från Kazakstan kvar för länge för att hjärtat skulle må bra.

Piteå IF:s närmaste match i damallsvenskan är Eskilstuna borta på söndag.

– Vi åker ner under söndagen så vi hinner träna både idag (fredag) och i morgon (lördag), sa Carlsson.

Han räknar med att ha en frisk trupp som åker ner för att möta tabellåttan Eskilstuna som skuggar sjuan Piteå med tre poäng mindre.

– Eskilstuna verkar vara inne i zonen, vann mot Djurgården med 4–2 senast, ett lag som har gjort det bra totalt sett.

Madelen Janogy saknades förra hemmamatchen mot Vittsjö. Hon utgick med en fotskada i matchen innan borta mot Örebro.

– Det var ingen katastrof för "Madde" i tisdags men vårt medicinska team ville att hon skulle vila från onsdagens match. Hon tränade igår (torsdag) och det ser bättre och bättre ut. Det finns en del skavanker i laget att hantera men det är ju några dagar kvar till matchen.

Så här spelas 16-delsfinalerna i Champions League:

Juventus–Barcelona

Hibernian–Slava Praha

ZFK Spartak–Atletico Madrid

Sporting Braga–Paris SG

Vllaznia–Fortuna Hjöring

Chertanovo–Glasgow City

Ryazan–Lyon

Arsenal–Fiorentina

Göteborg–Bayern München

St Pölten–Twente

Anderlecht–Kazygurt

Breidabik–Sparta Prag

Mitrovica–Wolfsburg

Piteå IF–Brönby

Lugano–Manchester City

Minsk–Zürich

Micke Lindgren PT

ÅRETS MATCH

IFK Luleå - Hammarby IF

Skogsvallen 18:30


Bild: Simon Tjärnberg |

Det råder bråda dagar på Skogsvallen. Under onsdagen kommer Hammarby på besök i Svenska cupens andra omgång. Nu färdigställs betongfundamentet på Bergviken för att kunna ta emot närmare 5 000 åskådare.

Direkt när det stod Hammarby på lappen som domarbasen Stefan Johannesson drog som IFK Luleås motståndare, så började klubben agera. VIP-läktare skulle sättas upp och länets ungdomslag bjöds in till årets stora fotbollsfest i Luleå.

Nu ska alla projekt färdigställas och stå klara när matchen sparkas igång klockan 18.30 på onsdagskvällen.


Bild: Simon Tjärnberg 

För första gången i klubbens historia har man sålt förköpsbiljetter på nätet och det nytänkandet har blivit en succé.

– Jag skulle tro att vi har sålt 2 200 biljetter på förköp (på tisdagsförmiddagen). Vi säljer biljetter på förköp till midnatt och sedan stänger vi den möjligheten. Men det kommer att finnas biljetter att köpa vid entrén, säger Göran Widén, eventansvarig i IFK Luleå.

Alltså kommer det finnas biljetter att köpa i biljettluckan?

– Ja. Vi kommer gå ut med information om hur folk ska hitta till rätt lucka eller entré. Bakom läktaren kommer det vara en ren förköpsentré, men i den stora, huvudentrén kommer vi ta emot kontant- och swishbetalningar.

Widén är hoppfull inför onsdagens cupmatch.

– Det kommer vara fint väder, så jag tror nog att vi närmar oss fyra tusen och att Luleåborna sluter upp.

Har ni behövt utöka resurserna kring en sådan här match?

– Vi har en bra uppslutning från ungdomslag och akademilag. Bara akademilagen och föräldrarna runt är 80 personer i gula väster under matchen. Vi är mycket folk som hjälper till.

Bajenfans reser de nästan 100 milen norrut för att stötta sitt bortalag under cupfesten på Skogsvallen.

– De har ordnat med en bortaresa och det blir en buss som kommer. Det bokas på bortasektionen hela tiden, men jag skulle tro att det landar på runt 200 bortafans.

Det måste väl vara bland den största skaran av bortasupportrar ni har haft?

– Så är det. Det är mer än vad AIK hade när de var hit. Det känns kul. De är ju färgstarka så det blir ett roligt inslag.

Simon Tjärnberg Norrbottensmedia

IFK Luleå, som till vardags toppar tabellen i division 2 Norrland tog sig vidare till den här omgången efter en dramatisk seger mot division 1-laget Umeå FC efter avgörande på straffsparkar. 

Hammarby ligger på fjärde plats i den allsvenska tabellen.

Vilken kväll!

IFK rullade ju ut köpelaget gång på gång men fick ge sig mycket beroende på att man inte har samma spets framåt men herregud IFK gör en kanoninsats. IFK Luleå har en ljus framtid!

Det här är folkets lag - det bara är så.

Norrbottens museum har skrivit om när IFK var i allsvenskan. Text: Anja Wrede.

Göran Dahlin Norrbottens museum
Supporterflagga från IFK Luleå

En suporterflagga från IFK Luleå samlades in till museet 1970, samma år som klubben kvalade in i fotbollsallsvenskan.

I Norrbottens museums föremålssamling finns sportsouvenirer som halsdukar, kepsar, dekaler och flaggor från olika idrottsklubbar i Norrbotten. En flagga från en av länets tidiga idrottsklubbar, IFK Luleå förvärvades till länsmuseet 1970, samma år som klubben kvalade in i fotbollsallsvenskan.

IFK Luleåflaggan (Nbm 11452) i Norrbottens museums samling är av papper och har måtten 32 x 17 cm. Den är blå och vit, färgerna som de flesta klubbarna inom IFK använder. Färgerna sägs stå för oskuld och trohet. På flaggan syns föreningens emblem med symbolen den fyruddiga stjärnan, som står för ihärdighet, färdighet, kraft och kamratskap.

IFK LULEÅ I ALLSVENSKAN

Den 24 oktober 1970 sitter tillresta IFK Luleåsupporters på Råsundas läktare. De hejar och viftar med blåvita flaggor. IFK vinner mot Sandviken och blir därmed klara för Allsvenskan. Glädjen är stor bland spelare och supporters! Ett halvår senare, söndagen den 12 april 1971, är det premiärmatch i Allsvenskan och IFK Luleå möter anrika fotbollsklubben Örgryte på Nya Ullevi i Göteborg. Det blev en smått historisk dag i fotbollssverige. Matchen slutade 3-2 till IFK Luleås fördel och sensationen var ett faktum.

Efter match mot Hammarby i den tredje omgången var IFK Luleå i delad serieledning. Matchen mot Hammarby spelades på Söderstadion i full snöstorm. IFK vann med 2-0. Det fanns de som ansåg att det var snöstormen som gynnat det vinnande laget och bidrog till segern. I den fjärde omgången förlorade IFK på hemmaplan mot AIK och efter det hamnade laget längre och längre ner i serien.

Matcherna på hemmaplan drog storpublik. Folk kom långväga ifrån för att få se IFK Luleå spela allsvensk fotboll på Skogsvallen i Luleå. Alla spelare utom en var norrbottningar. Många kände säkert gemenskap med spelarna som kom från hela länet. Publikstödet minskade emellertid när det gick sämre för laget och under avslutningsmatchen mot Hammarby den 24 oktober gapade läktarna på Skogsvallen tomma. Det var bara omkring 1200 personer som såg IFK förlora med 0-4, till skillnad mot säsongens tidiga matcher med publiksiffror på 9000 till 11000 personer.

IFK Luleå är med fyra allsvenska kval bakom sig och en säsong i Allsvenskan ett av de mer framgångsrika fotbollslagen i Norrland. Året i Allsvenskan var föreningens mest glansfulla. Tränaren Lennart Wiklund hade komponerat ett lag som visade sig hålla mot de bästa i landet. Tyvärr räckte det inte ända fram.

FÖRENINGEN BILDADES 1895

IFK Luleå bildades redan 1895, som en av de första IFK-föreningarna i landet. Det var i tidskriften Kamraten som uppmaningen att starta lokala idrottsföreningar utfärdades till Sveriges ungdomar och i samband med detta bildades Idrottsföreningen Kamraterna (IFK). Runt om i landet uppstod underklubbar. Föreningen i Luleå dog ut, men väcktes till liv igen den 20 september 1900.

Det är med fotbollen som IFK Luleå har nått sina största framgångar och det är också den enda idrottsgren som levt vidare. Klubben har under årens lopp även rymt grenar som hockey, bandy, skidåkning, boxning, simning och basket. Under 1950- och 60-talen var IFK Luleå framgångsrika på friidrottsbanorna.

LÄS MER:
Wiklund, Torsten, En hundraårig idrottshistoria: IFK Luleå 1900, 2000.

Bild: Victor Tjärnberg | Det är en spännande höst som väntar för Janne Anderssons landslag. Närmast EM-kvalmatcher mot Färöarna och Norge.

”Ibland förstår jag inte hur utländska klubbar tänker"

Janne Andersson tog Sveriges herrlandslag sensationellt till VM-slutspelet i Ryssland förra sommaren. Efter en playoff-rysare mot Italien stod hans landslag för en minst lika stor bragd i öst. Detta när Sverige gick till kvartsfinal i fotbolls-VM.

Inför IFK Luleås cupfest mot Hammarby fanns förbundskaptenen på plats i Norrbotten. Detta för att föreläsa för många av länets fotbollsledare om sina arbetsmetoder och tillvägagångssätt.

– Jag pratar med deras folk på förbundet hur jag jobbar och vad jag tror på i mitt ledarskap. Jag berättade lite om min resa. Och hur man ska jobba tillsammans för att nå resultat. Sedan såklart även exempel på hur vi jobbar i landslaget, vad vi gör där och hur vi förbereder oss, berättar förbundskaptenen.

Tror du att de som arbetar på gräsrotsnivån kan ta lärdom av hur ni arbetar?

– Ja, det tror jag. Det är fotbollsspelare och människor oavsett. Det är mänskliga beteenden, hur vi är tillsammans och hur vi arbetar tillsammans. Då spelar det ingen roll för mig på vilken nivå det är på. Sedan finns det olika utanpå-faktorer, men fotboll är samma sport oavsett nivå. Det finns mycket, mycket fler likheter än olikheter.

Piteå IF gjorde en otrolig resa och vann damallsvenskan förra hösten. Tillsammans med IFK Norrköping gjorde Andersson en liknande resa 2015, att vinna SM-guld med mindre resurser än många av huvudkonkurrenterna.

– Jag följde ju givetvis dem förra hösten, men har inte koll i detalj vad de har gjort. Helt klart är det än klubb med mindre resurser. Jag är själv från Halmstad och där klarade vi oss bra med små resurser i många år. Det var en del av det tänket som jag tog med mig till Norrköping. Det visar att det inte alltid är de med störst resurser som vinner i fotboll. Jag tycker alltid att det är roligt med uppstickare som visar att det går.

Vad krävs för att lyckas som "underdog"?

– Vi skulle egentligen behöva flera timmar (skratt). Att det finns en tydlighet hur man jobbar i klubben och identifierar sina egna styrkor och svagheter. Vara konsekvent i hur man jobbar. Jag sa så i Norrköping och brukar säga så i landslaget, vad kan vi vara bra på och vad kan vi vara bäst på.

Norrlandsfotbollens framtid har diskuterats flitigt på sistone. På tre säsonger hann Gefle åka ur både allsvenskan och superettan. GIF Sundsvall är jumbo i allsvenskan och Östersund är i en nedåtgående trend. Men Andersson tror på en vändning.

– Om du går tillbaka så tror jag att det snacket nästan alltid har funnits. Den resan Östersund har gjort är häpnadsväckande för att vara Norrlandsfotbollen. Gävle höll ju stången i många år och gjorde det väldigt bra. Sundsvall har ju varit nere och vänt, men gjorde det väldigt bra förra året. Självklart är fotbollen starkare i södra Sverige. Jag tror att det ser ut som det brukar göra.

Du tror inte att det är en ihållande trend?

– Det tror jag inte och hoppas inte på. Fotbollen behöver finnas överallt. Tittar jag på mina hemtrakter så har fotbollsklubbar försvunnit och många sammanslagningar. Förr var det ju en fotbollsklubb i varje by, men det ser inte riktigt ut så längre. Det tycker jag är synd.

De som var på Skogsvallen under onsdagskvällen fick se allsvenskans skytteligaledare Muamer Tankovic göra mål för sjunde matchen i rad. C More:s expert Alexander Axén menade i helgen att Hammarbyanfallaren "måste in i landslagtruppen". Huruvida han får en plats eller inte får vi se i trupputtagningen, inför EM-kval matcherna mot Färöarna och Norge, på måndag.

– Jag brukar säga att antingen är man med i landslaget eller inte. Vi får väl se hur det blir om han är med eller inte. "Mujo" har gjort det bra, men det har hela Hammarby gjort. Det är flera stycken där som är duktiga och vi följer.

Nu väntar matcher mot Norge och Färöarna. Men först är det den lilla önationen som står för motståndet.

– Det är en spännande höst som väntar. Nu har vi fullt fokus på Färöarna och det gäller att ta saker i rätt ordning. Jag hoppas att vi kan göra en bra match där borta. Sedan fortsätta med en bra match mot Norge. Vi spelade senast i juni och det ska bli kul att dra igång igen nu.

I intervjun kommer vi in på svenskar som lämnar för ett utlandsäventyr, där Emir Kujovic tas upp som ett exempel. Anfallaren som efter att han lämnade allsvenskan 2016 fått sparsamt med speltid. Där kan Andersson känna en bevikelse.

– Ibland förstår jag inte hur vissa utländska klubbar tänker. Spelare som är etablerade i allsvenskan får bara ett par chanser innan de sållas bort. Det tycker jag är tråkigt.

Simon Tjärnberg Norrbottensmedia

Bild: Pontus Lundahl/TT | Madelen Janogy hyllas av fotbollsexperten Bojan Djordjic.

En fixad straff och ett felaktigt bortdömt mål. Då hyllades Madelen Janogy av Djordjic. "Hon var bäst på planen", sa han i TV6.

Det är ingen tvekan om att Janogys inhopp mot Lettland fick igång fotbollsexperten.

– Ge mig mer Janogy. Hon var bäst på planen. Hon ger alltid allt för en startplats. Hon strävar alltid på att ta bollen framåt och göra något kreativt, sa Bojan Djordjic.

Han fortsatte hyllningskören:

– Hon var involverad i allt som var positivt i andra halvleken. Sådana spelartyper älskar jag att se. De som tar tag i matchbilden. Ibland behöver du spelare som bryter mönster mot lägre stående lag och det gör hon. Hon väckte mig från en dvala. Hon ger energi, sa en upprymd Djordjic.

Per Sandberg PT

Champions League

Piteå IF - Brøndby IF

11 September kl. 19:00

LF Arena Piteå

Sittplats 250 kr

Ståplats 150 kr




Bild: Pär Bäckström/TT | Piteå IF spelar Champions League, men det är något som hela Norrbotten bör känna stolthet för, skriver Per Sandberg.

Det här är inte bara Piteå IF:s matcher. Det är Norrbottens. Som idrottslän i allmänhet, för dess stolthet i synnerhet.

Champions League.

Sextondelsfinal.

Piteå IF.

Ord omöjliga att placera i samma mening för några år sedan.

Det har inte blivit lättare att ta sig dit 2019.

Det har inte blivit enklare att prestera där.

Men nu är Piteå här för att ha klarat det ena och med stor möjlighet att göra det andra.

Ta en jordglob. Påbörja ett streck vid 65 breddgraden och dra det hela vägen runt. Nästan alla lag som någonsin har spelat slutspel i Champions League ligger under det strecket. Ovanför det finns många av världens mest glestbefolkade områden. Vildmark, stora hav, snö, is och mitt på linjen; Piteå.

De geografiska förutsättningarna för att i Norrbotten bedriva elitverksamhet inom världens mest konkurrentutsatta idrott är minst sagt svaga.

Piteå har ett klimat som innebär minusgrader sex månader per år.

Moskva tre. Minsk tre. Ryazan tre.

Övriga 28 CL-klubbars städer inte en enda. Tillsammans.

När Barcelona, Arsenal, Atletico Madrid, Paris SG och de övriga kvarvarande lagen har sina baser i miljonstäder, miljonområden eller med närheten dit, har Norrbotten miljarder mygg och långa avstånd men desto färre invånare.

Det ger en svag bas för att locka, men framförallt skapa egna elitspelare. Varje lovande tjej måste verkligen tas till vara. Ingen talang får gå till spillo. Självklart har det hänt ändå. Men resultatet är ändå häpnadsväckande.

När Piteå IF nu kliver in i världens finaste klubbturnering är det inte bara med PIF som ensam faktor. Det här är också en framgång för Storfors AIK, Rosviks IK, Munksund/Skuthamns SK, FC Norrsken och övriga klubbar i närområdet som varit steg på vägen för spelarna.

Lena Blomkvist, Linnea Selberg, Emelie Lövgren, Ronja Aronson, Linn Vikström.

Fem av spelarna är fotbollsfostrade hela vägen i Piteå.

Räknar vi in Norrbotten med alla sina speciella förutsättningar för elitfotboll kommer siffran upp i tio. Med Skellefteå elva.

11 av 23 spelare. I stort sett halva truppen från ett område med så många faktorer som talar emot fotboll på världsnivå.

Det har dem frankt struntat blanka fan i.

Helt rätt.

Fotbollsvärlden snurrar allt fortare. Drakarna i Europa har nyss vaknat och sett vad som går att göra och vinna.

Piteå kan i dag springa ut på planen och inte bara möta, utan också med rimliga skäl antas kunna besegra, Juventus, Atletico Madrid eller Manchester City.

Så kommer det knappast att vara länge till.

Storklubbarna använder nu sina herrorganisationer för att lyfta damlagen. Träningsanläggningarna, personaltätheten och pengarna är något som Piteå IF aldrig någonsin kommer att kunna konkurrera med.

Piteås chans är här och den är nu. För ett lag som alltid besegrat oddsen, som ständigt tvingats kämpa mer än andra för att nå samma resultat innebär spel i Champions League egentligen ingenting nytt.

Det handlar bara om att göra det igen.

Än finns tiden för Norrbotten. Än kan Piteå IF avancera i slutspelet i världens finaste klubbturnering.

Per Sandberg PT

Bild: MATHILDA AHLBERG | Stellan Carlsson riktarn nu kritik mot spelarna efter insatsen mot LB07 och utifrån hur det har sett ut det här spelåret.

Bara en seger på nio försök efter uppehållet. Då riktade Stellan Carlsson stark kritik mot sina spelare. "Det är inget att hymla om att spelarna har sina egna idéer om vad de ska göra nästa år och de procenten märks"; säger han.

Piteå IF spelade 1–1 borta mot LB07 i damallsvenskan.

Det fjärde raka krysset i serien.

På totalt nio matcher efter uppehållet har mästaren Piteå bara vunnit en.

– 1–1 är rättvist kan jag tycka. Prestationen är som vanligt i år. Inte tillräckligt bra helt enkelt, säger Carlsson.

Han tycker att arbetsinsatsen från spelarna inte är nog.

– Spelet var ungefär som året totalt sett. Vi ligger på minus när det gäller att kämpa. En av de vanligaste sakerna vi ledare får skrika är "spring". Det är ganska långt ifrån vad det här laget har stått för.

Han fortsätter vidare:
– Det är inget att hymla om att spelarna har sina egna idéer om vad de ska göra nästa år och de procenten märks. Det här är inte första besvikelsen. Det har varit många besvikelser där de inte lever upp till vår värdegrund och arbetssätt som har präglat laget i många år. I dag visar June Pedersen, som spelat här i många år, ambitioner och frenesi och försöker. Men vi är för ihålliga. Det är inte ens nära en godkänd prestation.

Piteå är åtta i tabellen.

– Vi ligger där vi ska göra.

Vad går att göra åt situationen?

– Vi vann SM-guld för att vi var ett lag och jobbade oerhört konsekvent. Nu har fokus flyttats till egot och då räcker vi inte till. Kvalitén är för dålig på sakerna som görs. Så är det.

Piteå lyckades hämta in 0–1 till 1–1 genom en straff i 82:a minuten som Julia Karlernäs satte.

– Problemet är att vi inte ska hamna i 0–1-underläge. Prestationen ska vara bättre från minut 1 till 90. Vi hamnar på minus på den enklaste självklara grejen; att kämpa. Idrott är en massa kämpa. Vår statistik för duellspelet är katastrofalt dålig. Den har inte varit stark på hela året och är klart för dålig nu. Vi är tillbaka på ruta ett.

– Att det här skulle vara dåligt självförtroende köper jag inte. Det är en sak visserligen, men det är en massa attityd också som spelar in.

Piteå brukar alltid lyfta fram vikten på fokus här och nu.

– Jag kan inte tolka det på annat sätt än att alla inte har det.

Hur ska ni komma ur det här?

– Vi jobbar jättehårt med det här. Vi tränare skriker "spring" om och om igen både defensivt och offensivt. Men spelarna måste ta fram kraven på sig själv också.

När Piteå gjorde 1–1 tog det flera sekunder innan någon kom på att bollen skulle tas ur målet och jakten på ett ledningsmål inledas.

– Vi får åter skrika om att bollen ska hämtas. Vi har 1–1 och ingen försöker vinna matchen. Det tar till vi ropar från bänken innan vi forcerar.

På onsdag väntar Champions League mot Bröndby.

– Det enda positiva är att två kryss kan räcka för avancemang. Men här är jag oerhört besviken på prestationen kopplat till bilden över året. En stor del i att vara framgångsrik har varit laget och arbetsinsatsen och hur metodiskt vi spelar. Om vi tvingas ropa "spring" är det svårt att vara metodisk i spelet, säger Stellan Carlsson.

Per Sandberg PT

Jahapp, det har kommit till detta i det här laget också.... trist. Jaget före laget...

Piteå–Bröndy.

Matchen som visade alla Piteås styrkor och svagheter på samma gång. PIF har fortfarande en bra möjlighet att avancera.

Stellan Carlsson röt till inför matchen.

Spelarna svarade omgående i den.

Det tog 16 sekunder så skapade Piteå sin första heta chans.

Intensiteten, kombinationsspelet, viljan att löpa i djupled. Det här var Piteås hemmaplan. Deras chans att visa omvärlden vad ett lag från Norrbotten kan göra.

De gjorde det också. På alla sätt utom det viktigaste. Att få bollen i mål.

När knappa tio minuter var spelade kippade Bröndbyspelarna efter andan. Inte en lugn hundradel. Knappt en passning inom laget. Pressande Piteåspelare som svärmade mot bollhållare redan tidigt på offensiv planhalva.

Det här var en dansk dominant vana att föra varje match som kom till LF Arena. Väl där fick de knappt låna bollen.

Ellen Löfqvist var ett granitblock på mittfältet och sög in boll efter boll. Madelen Janogy utmanade som att det var match mot Chile i VM.

Cecilia Edlund löpte mil i jakten på boll offensivt och defensivt.

Vi kan räkna upp varenda spelare.

Den löpvilja som Stellan Carlsson så tydligt efterlyst fanns där mer än den har gjort under hela 2019.

Vilja, passion, duellspel, löpningar. I så många avseenden dominerade Piteå den här matchen i 90 minuter.

Piteå nitton avslut. Bröndby två.

Piteå noll mål. Bröndby ett.

Det är så klart där vi hittar problemet.

Effektiviteten. Kvalitén i straffområdet. Piteå hade allt utom just det.

När laget samtliga styrkor syntes som tydligast gjorde det paradoxalt nog att den svagaste också framstod i än ljusare sken.

Ett lag som dominerar en match på det här sättet ska inte förlora.

Det ska inte kryssa heller.

Nicoline Sörénsens träff på en av Bröndbys två halvchanser i matchen är sådant som är väldigt svårt att förebygga.

Piteå gjorde i stort sett allt rätt för att förhindra den. Ändå skedde det.

Samtidigt ska laget inte sätta sig i det läget. Den här matchen skulle ha slutat 3–0.

Det är också vad som skänker hopp för framtiden.

Det motstånd PIF möter i damallsvenskan är till övervägande del tuffare än det Bröndby vi såg i den första matchen.

Kommer PIF upp i samma intensitet, löpvilja, duellspel och kombinationsspel har laget en jättechans att avancera.

I sig förändrar inte förlustresultatet jättemycket. Piteå behöver vinna borta. Sker det väntar som sämst förlängning.

I grunden är Piteå ett stabilare lagbygge. Det bör ge utdelning i längden.

Chansen att nå åttondelsfinal är fortfarande stor.

Per Sandberg PT

Ellen Löfqvists armbåge på huvudet på Brøndbys målvakt är ett solklart rött kort. Löfqvist kom in olyckligt i situationen men det spelar ingen roll - det är rött.

Såg försäsongsmatcherna och det var helt annat Piteå. Då spelade man mer one touch med skärpa och kunde ta sig fram i lägen och man hade anfallare som såg nät.

Nu existerar inte one touch med skärpa, nu sitter inte bollmottagning och framförallt nu sitter inga avslut så jag skulle bli mycket förvånad om Piteå vänder det här.

Bild: Pär Bäckström / Frilans |
Serie....segrarna! Serie....segrarna! Serie...segrarna! Segrarna från Lule!!! Laget i stan är tillbaka i ettan! Härligt!!!

Jesper Sandberg norrbottensmedia rapporterar:

IFK Luleå är klara för spel i division 1 nästa år. Det står klart efter att man lyckades ta tre poäng i bortamötet mot länskonkurrenten Piteå.

Gästande IFK Luleå var illa ute i inledningen av matchen. Innan de ens hade gått tre minuter hade Piteå vaskat fram fyra hörnor.

IFK Luleå blev rejält nedtryckta och i den sjunde minuten var det ytterst när att Piteå tog ledningen. Piteås anfallare Gustav Rönnbäck Wallin fick skottläge en bit in i IFK Luleås straffområde. Skottet gick i insidan av stolpen och ut.

Tomas Adell i IFK-målet stod bara och tittade långt efter bollen men räddades alltså av stolpen.

Efter kvarten spelad kom IFK Luleå in i matchen.

Gästerna tog också ledningen på sin första målchans. Vänsterbacken Joe Massey fick bollen efter ett överlångt inlägg. Ur ganska dålig vinkel, och från 20 meter, drog han till med högerfoten.

Träffen med vristen var bra och skottet smet in efter marken vid den första stolpen. Richard Nordlund i Piteåmålet var på bollen men lyckades inte styra den utanför.

Minuten innan målet haltade Piteås anfallare Tetteh Komey ut från planen och ersattes av Andreá Kimpala.

IFK Luleå gick till halvtidsvila med ledning med 1–0.

Med ena benet i division 1 klev IFK Luleå ut till andra halvlek. Fem minuter senare var division 1-platsen borta.

Piteås anfallare Johannes Lidström hängde kvar i straffområdet efter en hörna. Piteå vann andrabollen och bollen damp ner framför Lidström som kallt kunde lobba den över Tomas Adell i IFK-målet.

1–1 och helt öppen match.

Minuterna senare var det nära att Piteå tog ledningen. Gustav Rönnbäck Wallin fick en kanonchans från 10 meter. Han tog emot bollen rakt framför målet men skottet gick utanför målet när han försökte placera in den.

I matchminut 61 kom IFK Luleås Aleksi Gullsten fri och Piteås Andreá Kimpala hoppade in i finländaren. Kimpala fick rött kort och frisparken, som slogs från straffområdeslinjen, sköt William Olausson tätt över.

Men i samma minut fick William Olausson chans till snabb revansch. En Piteåspelare fick bollen på handen i straffområdet och domaren pekade på straffpunkten.

William Olausson klev fram och slog den hårt mot den vänstra stolpen från Olausson sett. Richard Nordlund var på bollen men orkade inte styra den utåt eftersom straffen var så hårt slagen.

Efter IFK Luleås ledningsmål orkade inte Piteå, med bara 10 man, stå upp spelmässigt. IFK Luleå skapade chanser att avgöra matchen.

Men resultatet stod sig matchen ut och därmed säkrade IFK Luleå seriesegern trots att det återstår två omgångar av serien.

FAKTA
Matchfakta:
Piteå IF-IFK Luleå 1–2

Division 2

Målen, PIF: Johannes Lidström. IFK Luleå: Joe Massey, William Olausson (str).

Bild: Pär Bäckström/Frilans | Per Jensen, sportchef i IFK Luleå.

Sportchefen nedringd av agenter: "Helt galet"

IFK Luleå säkrade avancemanget till division 1 i söndags. Sedan dess har agenter från hela världen ringt till Per Jensen och erbjudit spelare till IFK Luleå.

IFK Luleå vann mot Piteå i söndags och säkrade spel i nästa års division 1. Trots att två omgångar återstår av division 2 är IFK Luleås försprång ointagligt.

Per Jensen, sportchefen i IFK Luleå, har därmed utfört sitt uppdrag att föra IFK Luleå tillbaka till den högre serien. Men någon rast och ro för Jensen, det blev det inte. Tvärtom.

– Direkt började det ringa agenter och det mejlades och det ena med det andra. Det finns ingenting som är konkret eller aktuellt nu, säger Jensen.


Jensen menar att de allra flesta fallen av samtal inte är att ta på största allvar.

Kan du ge några exempel på hur samtalen går?

– Tidigare i dag ringde en agent och ville sälja på mig spelare från Mali och Benin i Afrika. Det som är intressant är att alla spelare har landslagsmeriter och alla vill upp till Norrbotten, skrockar Jensen.

Jensen fortsätter:

– Alldeles nyss ringde en agent om att en 26-årig högerback från brasilianska storlaget Corinthians vill komma hit, säger Jensen.

Efter samtalet skickade agenten ett videoklipp på den brasilianska högerbacken.

– Han är ju alltså högerback och på klippet de skickade gjorde han tio mål. Det känns ju rätt ointressant när han är back, berättar Jensen.

Så det blir ingen "videobrasse"?

– Det blir ingen "videobrasse" som försvarsgeneral, det blir det inte, säger Jensen.

Jensen fortsätter att berättar om fler agentsamtal, där IFK Luleå erbjuds spelare från bland annat Nigeria, Sydkorea och Mexico.

– Det är helt galet, det finns så mycket spelare, säger Jensen.  

Sporten har tidigare berättat om att Per Jensen, sportchefen i IFK Luleå, kommer att lämna sin roll efter den här säsongen. Men han kommer att finnas kvar i sin roll till årsskiftet.

– Det är en konstig känsla. Man sprang in på planen och jublade med spelarna men bara några minuter senare så började jag tänka på nästa år, förklarar Jensen.

Men då kommer ju inte du vara med?

– Jag kommer att ställa upp till den dagen då klubben presenterar en ersättare till mig. Nu är klubben i ett läge där man behöver hitta någon som kan lägga ner mer tid än vad jag kan, säger Jensen.

Jesper Sandberg norrbottensmedia

När man ser Sadio Mane röra sig ute på en fotbollsplan så är det en glimt av hur Brasilien spelade fotboll i VM 1982.

Janne Josefsson: Polisen sa att de gripit en man som skulle mörda mig

En gång frågade jag en ökänd gangster­ledare som jag träffade på Kumla: Skulle du röra mina barn om jag gör något om dig som du inte gillar?

”Absolut inte”, svarade han och såg faktiskt helt ärlig ut.

”Jag kommer låta någon plocka dig framför dina barn.”

Klart inte jag, eller någon, går helt opåverkad ur ett sådant hot. En kollega fick följande sms, när vi gjorde program om uppgjorda fotbollsmatcher med grovt kriminella inblandade:

”Hur går det med din granskning? Var försiktig. Du vet inte vem du har att göra med. Ditt huvud är inte tillräckligt för att betala tillbaka. Men dina barn är en återbetalning, kanske tillräcklig.”

När vi granskade ”Firman Boys” inom AIK:s fotbollsklubb kunde vi avslöja en våldskultur som ätit sig in i klubben och mer eller mindre styrde den. Efteråt blev jag jagad, mitt namn skreks ut i en ramsa på läktarna och på ett hemligt forum skrev en medlem i Hells Angels med en Kalasjnikov i händerna:

”Döda Janne Josefsson.”

Den förste att ”lajka” var Hells Angels tidigare president.

Tidigt 90-tal blev ett litet mc-gäng i Skåne fullvärdiga medlemmar av Hells Angels. Det första internationella gangstergäng som kom till Sverige. I samhällsprogrammet ”20.00” var vi de första att berätta vad som var på gång. När vi filmat deras gård i skånska Djurslöv blev vi utsatta för ett överfall, med vapen och rånarluva. Fotografen blev slagen och jag tvingades lämna över filmerna.

Jag utsatte verkligen hela min familj med barn för stor fara när vi bestämde att publicera och dessutom berätta om överfallet.

Ingen ska kunna tysta journalister med våld och hot, tänkte jag då. Det handlade inte om mod, utan om principer och att berättelsen var så viktig.

Har jag tänkt om?

I dagens Sverige finns hundratals kriminella gäng, mer eller mindre organiserade, som också finns bakom välansade fasader. Vi måste in i dessa farliga och brutala miljöer. Avslöja deras verksamhet och våga göra det grundligt och seriöst.

Men hoten mot mig och andra journalister har blivit fler och värre.

För ett par år sedan när jag öppnade ett brev på jobbet fick jag pulver över mig och en hälsning: ”Vi vet var du bor, död åt vår fiende, Allahu Akbar”. Hela tv-huset i Göteborg fick utrymmas.  

Det händer då och då när jag sätter mig i bilen och startar att jag får en klump i halsen och stelnar till. Tänk om den sprängs? En gång hade muttrarna på höger framhjul skruvats så de satt lösa.

Varför ska jag behöva leva i en bostad som är som en bunker, med pansardörr, kameror och ibland vakter utanför? Säkerhetsskyddet i tv-huset blir också allt mer rigoröst och instängt. Av nödvändighet så klart.

En man hotar spränga mig. Vi viss­te vem han var. På en förannonserad tillställning hade jag vakter med mig på grund av andra hot. Efteråt kommer denne man fram och tar mig i hand.

”Det är ju du som hotat ta livet av mig!”, säger jag förskräckt. Han sprang i väg. Väl hemma ser jag på en tidnings hemsida att han suttit precis bakom mig under hela kvällen.

Jag föreläser för andra journalister och en deltagare ställer frågan? ”Har du aldrig tänkt på din familj?”

Jo, det är den värsta fasan, och jag har sagt att ”nu är inte längre jobbet så viktigt”.

Men ändå har jag gjort farliga reportage. Trots vad jag hade sagt.

För inte länge sedan ringde det på min mobil efter att jag medverkat i tv och berättat att jag gjort en ny serie med uppföljningar.

”Det är från polisen, vi har gripit en man som var på väg att mörda dig.”

Efter ett tag förstod jag vem det var. Han hade fått lida av min journalistik och ville inte ha en uppföljning. Med vapen i bagaget skulle han ta sig till min skyddade adress.

Vad gjorde jag?

Ingen uppföljning om den historien. Det finns gränser, även för en ”tuff” journalist.

Janne Josefsson DN Lördag 12 oktober 2019

Skrämmande läsning.

Bild: Martin Agfors | Jörgen Eriksson ställer upp som kandidat tillordförandeposten i IFK Luleå.

Förbundspampen återvänder till IFK Luleå

IFK Luleå kommer att ha ett tidigarelagt årsmöte efter jul. Högst upp på dagordningen står tillsättandet av en ny ordförande och Sporten kan avslöja att namnet som står högst upp på listan är Jörgen Eriksson.


Jörgen Eriksson är för närvarande vice ordförande i Svenska fotbollförbundets förbundsstyrelse men även vice ordförande i Norrbottens fotbollförbund.

Nu kan Sporten avslöja att Eriksson kommer finnas till förfogande till sin moderklubb IFK Luleå.

– Det stämmer. Det är dags att betala tillbaka till min moderklubb. Utan IFK Luleå och Norrbottensklubbarna hade jag inte fått chansen i fotbollförbundet, jag är ju sprungen ur den norrbottniska fotbollsmyllan vilket jag är tacksam för, säger Jörgen Eriksson.


Han fortsätter:

– IFK Luleås valberedning frågade mig om jag kan tänka mig att bli ordförande och jag tackade ja till att stå som ordförandekandidat på årsmötet i februari. Men det är såklart medlemmarna som bestämmer, säger Eriksson.

63-årige Eriksson var först tvungen att fråga Karl-Erik Nilsson, ordförande och högsta hönset på Svenska Fotbollförbundet, om det var okej eftersom han har mandatperiod på förbundet till 2021.

– Karl-Erik sa att självklart skulle jag ta den chansen om jag ville det, och jag har fått klartecken att jag även kan fullfölja mandatperioden ut på förbundet säger Eriksson  


Om Eriksson blir vald som ordförande i IFK Luleå våren 2020 betyder det att han kommer sitta på dubbla stolar.

Ställer inte det till det?

– Det kan ju hamna i sådana situationer och då får jag begära jäv i samband med den typen av beslut som berör Ettanfotboll. Begär jag jäv så spelar jag med öppna kort, förklarar Eriksson.    

Eriksson har ett förflutet som fotbollstränare för både IFK Luleå och Piteå IF. Han har också haft tjänsten som klubbdirektör i Luleå Hockey under en period före millennieskiftet.

Han tränade IFK Luleå under bland annat 1992, när laget föll på målsnöret efter att ha stått med ena benet i allsvenskan i kvalet mot Västra Frölunda på Ruddalen. Nu återvänder han till klubben.

– Det känns inspirerande att kliva in nu. Jag vill fortsätta utveckla herrlaget så att vi i framtiden kan ha elitfotboll i Norrbotten på herrsidan också, vi har ju förmånen att ha det på damsidan. Jag vill ju jättegärna att IFK Luleå ska ha ett damlag i framtiden också, säger Jörgen Eriksson.

Den nuvarande ordföranden i IFK Luleå är Lennart Ohlson.

– Jag kommer inte ställa upp för omval, och det har jag sagt i god tid till föreningen. Jag har fullgjort det jag skulle göra och sätt till att föreningen har en mycket bra grund att stå på för att gå vidare, säger Ohlson.

Jesper Sandberg norrbottensmedia

Mutförsök mot domare
Flera unga domare i S:t Erikscupen uppger sig ha blivit erbjudna pengar för att döma på ett visst sätt.

– Det handlar om matcher för 13-åringar, säger Björn Eriksson, chef på Stockholms fotbollsförbund.

Det första samtalet kom i mitten av förra veckan, sedan fortsatte det med fler. Unga fotbollsdomare slog larm om att de kontaktats per telefon och via sms och blivit erbjudna pengar för att döma till ett lags fördel i S:t Erikscupen, Stockholms stora ungdomsturnering.

Stockholms fotbollsförbund har tagit samtalen på största allvar och polisanmält. Förbundschefen Björn Eriksson säger sig aldrig ha hört talas om något liknande på den här nivån och har svårt att förstå vilka motiv som skulle ligga bakom erbjudandet.

– Det här handlar om matcher med 13-åringar och det finns ingen upp- eller nedflyttning. Matchfixning som vi känner det handlar ju om att man kan tjäna pengar genom spel och jag tror inte att det går att spela på de här matcherna, säger Eriksson.

De aktuella domarna i serien kan vara som lägst 15 år gamla. Enligt Eriksson handlar det om fler än ett fall och färre än tio. Han förklarar att de erbjudna penningsummorna är relativt små, men utesluter inte att mutförsöken är ett sätt att rekrytera domare för framtida ”uppdrag”.

– Så skulle det kunna vara, men jag tänker inte spekulera i motivet. Nu låter vi polisen titta på det här, säger Eriksson och berömmer de domare som anmält händelserna.

Förbundet försöker nu skapa sig en bild av om det finns fler fall än de som redan anmälts.

– De som har hört av sig till oss har inte tagit emot pengar, men vi kan ju inte utesluta att det finns domare som gjort det, säger Eriksson.

Jens Littorin
jens.littorin@dn.se

Spel på gula kort väntas förbjudas inom kort
Spelinspektionen väntas inom kort föreslå ett förbud mot att erbjuda spel på antalet gula kort och liknande vadslagningar, som anses kunna främja matchfixning.

Beskedet välkomnas av Svenska fotbollförbundet, men döms ut av företrädare för spelbolagen.
– Den här åtgärden är kontraproduktiv och lämnar över marknaden åt de oseriösa bolagen, säger Gustaf Hoffstedt i Branschföreningen för onlinespel (BOS).

Frågan om det ska vara tillåtet att spela på antal varningar, hörnor och inkast och annat som inte direkt rör resultatet i en fotbollsmatch är omstridd.

Vid ett möte med Svenska fotbollförbundet och Svenska ishockeyförbundet lämnade socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi beskedet att Spelinspektionen, som fått i uppdrag att ta fram föreskrifter, kommer att föreslå ett förbud. Han sade också att regeringen välkomnar detta.

– Detta är regeringens mål och målsättningen är att föreskrifterna, som ska på remiss, ska träda i kraft under första halvåret 2020, säger Shekarabi, som i egenskap av civilminister drev igenom omregleringen av spelmarknaden vid årsskiftet och behållit frågorna på sin nya ­ministerpost.

Företrädare för idrotten har länge krävt ett förbud på de omdiskuterade spelobjekten. Åklagare bedriver sedan i våras en förundersökning kring den allsvenska matchen mellan Kalmar och Elfsborg, där en spelare misstänks för att avsiktligt ha tagit ett gult kort samtidigt som anhöriga till honom spelat på det.

Flera spelbolag har drabbats av sanktioner och miljonböter för att man inte följt den skärpta lagstiftningen, som ska förebygga matchfixning.

I ett fall straffades bolaget Bethard för att man erbjöd spel på en isländsk ungdomsmatch, där majoriteten av spelarna var under 18 år.

Böterna utfärdades trots att inga insatser gjorts på matchen.

– Det är ett tydligt exempel på att staten menar allvar. Sedan den 1 januari gäller svensk lag på spelområdet och de som inte följer den kommer att få känna av riktigt hårda sanktioner och i värsta fall bli av med möjligheten att bedriva verksamhet i Sverige, säger Shekarabi, som tidigare starkt kritiserat spelbolagens aggressiva marknadsföring.

Han berömmer Spelinspektionens arbete och menar att myndigheten starkt bidragit till att staten kunnat återta kontrollen på spelmarknaden.

Men Spelinspektionens förväntade beslut kritiseras av Gustaf Hoffstedt, BOS generalsekreterare. Han menar att åtgärden att förbjuda de licensierade bolagen att anordna spel på antalet varningar är kontraproduktiv i kampen mot matchfixning.

– Det här innebär ju bara att man lämnar över ännu större del av spelmarknaden till de olicensierade bolagen och därmed också möjligheten att bekämpa matchfixning. De licensierade bolagen övervakar den här vadslagningen och samarbetar med rättsvårdande myndigheter. Om man inte får denna möjlighet blir spelmarknaden blind, säger Hoffstedt och tillägger att poängen med att omreglera den svenska spelmarknaden var att få in spelet hos de licensierade bolagen och därmed föregripa kriminalitet.

Han säger sig inte vara överraskad över Shekarabis besked.

– Jag har nog uppfattat det som att det finns få aktörer som värnar om omregleringen och licensformen, så som den sjösattes. Det har tyvärr blivit allt vanligare att man sparkar på de licensierade spelbolagen, säger Hoffstedt och syftar på de sanktioner som utfärdats.

Han tror att detta riskerar att leda till att bolag kan komma att dra tillbaka sin verksamhet från den svenska marknaden och påpekar att bolaget Gig nyligen valde att avsluta sin licens för sportspel.

Håkan Sjöstrand, Svenska fotbollförbundets generalsekreterare, välkomnar ett förbud och meddelade i mötet med Shekarabi att antalet matcher i Sverige som misstänks ha varit manipulerade den här säsongen ligger på rekordnivå.

– Vi har hittills utrett 45 matcher, varav fem är i högsta divisionerna, säger Sjöstrand, som efterlyser ett ökat informationsutbyte mellan idrotten, spelbolagen och polisen.

Jens Littorin
jens.littorin@dn.se

Johan Croneman DN:

England var på väg att lämna Vasil Levski-stadion i Sofia flera gånger under veckans VM-kvalmatch mot Bulgarien. Ingen sportläsare har väl missat varför:

Läktarrasism.

Särskilt illa var det så fort Aston Villa-backen och landslagsdebutanten Tyron Mings fick bollen. Grisigt, minst sagt.

Efteråt ursäktade sig nästan Englands förbundskapten Gareth Southgate i en tv-intervju för att de inte gick längre, helt enkelt vägrade fortsätta matchen.

Vi är inte riktigt där ännu, men det är skarpt läge nu.

Rasismen finns exakt överallt i Europa, även i Sverige och på svenska läktare, men manifesterar ju sig sällan så kollektivt och så massivt som i till exempel Bulgarien, men jag tror inte vi skall inbilla oss att vi är immuna mot den.

Rasism har en närmast unik egenskap att växa och gro i vissa perioder och under vissa förutsättningar, och det behöver inte enbart vara i mer direkt politiska sammanhang. Vi har alla en skyldighet att omedelbart sätta ner foten, och säga nej och säga ifrån, även om det så bara kommer ”spontant” (och alltid på skoj…) ifrån en allsvensk bänkgranne som man annars betraktar som en anständig typ.

De bulgariska fansen skämde givetvis ut både sitt land, sitt landslag och sina färger, men vi skall nog inte inbilla oss att de dagen efter var särskilt ångerfyllda. På tv-bilderna såg man också deras ”romerska hälsning”, en italiensk fascisthälsning som också de tyska nazisterna gjorde sitt bästa för att sprida globalt.

Det sägs lite urskuldande att ”rasismen är värst i det gamla Östeuropa”, men det är bara en del av sanningen, och låt det inte bli ett sätt att urskulda och underskatta rasismen mitt ibland oss.

Jag minns också ett visst heilande från framför allt svenska skinheads som på 80-talet försökte ta sig in i en del klackar, de fick aldrig något vidare fäste och försvann lika snabbt som de dök upp.

Zlatan uttryckte sig (som vanligt) rätt klumpigt i förra veckan när han anklagade den svenske förbundskaptenen för att inte ta ut spelare med utländsk bakgrund, men att den strukturella rasismen, som måste förstås på samhällsnivå, också finns i den svenska idrottsrörelsen och inom fotbollen är väl ingen direkt världsnyhet. Och den bör man givetvis diskutera och fundera över. Tusentals invandrarkillar/tjejer kan säkerligen vittna om den i till exempel fotbollssammanhang, och även om man nog får ha mer på fötterna om man skall kritisera Janne Andersson, så skall man nog ändå ta både diskussionen och diverse vittnesbörder om rasism på yttersta allvar.

Nu till en annan viktig fråga, av helt annan art.

Svensk supporter- och läktarkultur har både blivit mer organiserad och idrottspolitisk, av ren nödvändighet. Man värnar klubbtraditioner, föreningsdemokrati och medlemsstyrda klubbar. Bland mycket annat.

När skall supportrarna ta upp kampen mot avsparkstider och tv-bolag som styr allt och alla? Fotbollsrättigheterna verkar snart ha företräde framför alla andra mänskliga rättigheter.

Viktiga, avgörande VM-kvalmatcher på lördagar klockan 20.45 till exempel. Vem vill ha dom?

Tyska fotbollssupportrar protesterade 2018 våldsamt mot att man allt mer och allt oftare urholkade den tyska klassiska fotbollstiden, lördagar 15.30. Man hade visserligen fått vänja sig vid en utbruten kvällsmatch, sedan en fredagsmatch, snart också söndagsmatcher – men tålamodet tog slut vid måndagsmatcher. Och skälet: Bortasupportrar hann inte med att både jobba och resa, halva nöjet var förstört.

25 000 Dortmund-fans vägrade dyka upp på en måndagsmatch, i en match i Frankfurt slängdes tusentals tennisbollar in på planen i protest.

Under hösten 2019 har bara en måndagsmatch spelats i Bundesliga. Inget är ju ristat i sten, men nog fick protesterna effekt.

Det svenska allsvenska spelschemat är hackat i småbitar, komplett tv-anpassat, där står till och med domare och spelare och väntar tills tv-bolagen har klarat av sina förhandsintervjuer, innan spelet drar i gång.

Att underlätta för stora bortaföljen borde vara en självklarhet, där har man fotbollens själva kärntrupp – man borde till och med uppmuntra och hjälpa de klackar som reser och reser mycket.

Dags att också börja planera för fans och supportrar när man lägger spelscheman. Det är vi som är fotbollen.

Johan Croneman
johancroneman@gmail.com

Tony Moore skrev:Inte för att jag är någon jättesupporter av fotboll men mitt favoritlag förutom IFK Luleå är faktiskt lilla Leicester City FC sedan 1972 då bolltrollaren Frank Worthington brakade genom TV rutan via Tipsextra på lördagar. Visst fanns där också den legend förklarade supermålvakten Gordon Banks men jag är ju mer en offensivt lagd kille. Kompisarna hade redan valt lag som Chelsea, ManUtd, Liverpool, Arsenal, Everton och Leeds. Jag kunde ju inte "härma" någon annan utan var tvungen hitta något eget lag, sådan var den tiden. Efter en massa år av "ökenvandring" har man på några få år fått vara med att vinna "hela skiten PL" och nu sätta målrekord, skitäkul alltså!
Lite som vårt LHF mot Sverige, fast i England.. Davids kamp mot Goliat.

Enjoy every goal from a record-breaking win at St. Mary's Stadium  pic.twitter.com/2ICognYCBB

— Leicester City (@LCFC) October 26, 2019

Ja säsongen man vann Premier League 2015/16 - FAN vad häftigt det var!! - Claudio Ranieris fingertoppskänsla och ”skruva lite här och skruva lite där” och allt bara klaffade.

Hela säsongen!

Och så nu målrekord 2019/20!

Leicester!!!

Niklas Orrenius: Kommentarsfältet under Zlatans film ger mig hopp om Sverige

Jag fascineras av kommentarsfält. En favoritdiskussion finns under Zlatan Ibrahimovics reklamfilm för Volvo på Youtube, som har över sju miljoner visningar.

Minns ni filmen? Zlatan kör bil på vintriga vägar och rör sig i mäktiga fjällandskap. Hoppar ner i en isvak och låter fjällsjövattnet omsluta sin muskulösa, tatuerade kropp.

Filmen kom år 2014, då Zlatan bar kaptensbindeln i det svenska fotbollslandslaget. För mig och många andra svenskar är den ännu djupt symbolisk. Zlatan Ibrahimovic är född och uppvuxen i Sverige, men hans rätt att vara svensk har ständigt ifrågasatts av nationalister.

I Volvos reklamfilm läser Zlatan Ibrahimovic med allvarlig röst texten till den svenska nationalsången.

Du gamla

Du fria

Du fjällhöga nord

Han pratar den sorts skånska som man gör när man växt upp i Rosengård, Malmös fattigaste och på många sätt mest utsatta stadsdel. Idiomet är stötigt och tjockt, men inte mumlande. Varje stavelse, sägs med eftertryck.

Jag hälsar dig

Vänaste land uppå jord

Folkminnesforskaren Richard Dybeck skrev 1844 texten till det som så småningom skulle bli Sveriges nationalsång, till tonerna av en gammal västmanländsk folkvisa. Sverige nämns aldrig i Dybecks text – men det gör det i Zlatans variant där han ändrar den sista textraden:

Jag vill leva

Jag vill dö

I Sverige

Den som skrollar bland de knappt fyratusen kommentarerna under Zlatans Volvofilm kan få syn på en rätt stökig politisk diskussion. Det pågår ett samtal där, om nationalism, svenskhet, tillhörighet och identitet. Och nya inlägg skrivs fortfarande.

Det är tydligt att somliga – både svenskar och kommentatorer från andra länder – provoceras av att Zlatan görs till en svensk symbol. Den som vill hitta rasistiska kommentarer behöver inte leta länge:

”Han är en ful kroknäst muslim, han är inte svensk. Dra åt helvete med er värdelösa propaganda” (översatt från engelska).

”Svenskt blod är det enda sättet att kunna bli klassificerad som svensk. Han har INGET SVENSKT BLOD.”

Men rasisterna är i minoritet i detta kommentarsfält. Och de får ordentligt med mothugg från människor som blir förbannade på en svenskhetssyn som har med blod och genetik att göra.

”Att säga att Zlatan inte är svensk är som att säga att Obama inte är amerikan för att han är svart!”

”Zlatan är född och uppväxt i Sverige, han spelar för vårt land. Varför skulle han inte vara svensk?  Hälften av sakerna jag hör och läser från engelsktalande om Sverige är bara så fel. Ta reda på hur det är här innan ni uttalar er. Rasism gör mig jävligt förbannad.”

Flera svenskar med namn som Mohammed och Nermin tar tillfället att – precis som Zlatan i reklamfilmen – deklarera sin tillhörighet till Sverige.

”När jag kom hit med min familj, hittade jag alla dörrar öppna för oss. Jag fick jobba och studera på universitet, och i denna vecka fick jag det svenska medborgarskapet. Någonting som jag är stolt över och jag kommer att göra mitt bästa för att alltid göra detta land framme i förgrunden. Tack till Sverige… Tack till mitt land MVH/ Mohammed”

På ett sätt har rasisterna redan förlorat. Av Sveriges befolkning är 19 procent, nästan två miljoner, födda i ett annat land. Massor av svenska medborgare bär namn som Mohammed och Zlatan. Den utvecklingen går inte att rulla tillbaka.

En stor invandring på relativt kort tid innebär konflikter och slitningar i samhället. Vi måste fortsätta att diskutera problem som finns. Men sådana samtal kan aldrig ta avstamp i att vissa svenskar har mindre rätt till landet än andra, beroende på ursprung.

Och till dem som ändå gastar om SVENSKT BLOD finns ett äktsvenskt ordspråk att hala fram.

Hundarna skäller, men kara­vanen drar vidare.

Niklas Orrenius
niklas.orrenius@dn.se

Bild: Pär Bäckström/TT | Ronja Aronsson lämnar Piteå IF efter åtta säsonger.

Landslagsspelaren lämnar Piteå IF: "Blandade känslor"

Ronja Aronsson lämnar Piteå IF efter åtta säsonger. Nu väntar istället en ny klubbadress i damallsvenskan för spelaren med MSSK som moderklubb.

I lördags offentliggjorde Ronja Aronsson att hon lämnar Piteå IF där hon både vunnit SM-guld och spelat Champions League med.

– Jag har varit sugen på att testa någonting nytt ett tag. Inför varje år har jag känt att det inte varit rätt tillfälle, men efter den här säsongen kände jag att jag ville testa någonting nytt. Jag vill ha ett miljöbyte främst för att jag som individ kan ta nästa steg. Det är egentligen därför jag valt att inte stanna en säsong till i Piteå, säger Ronja Aronsson.

Fanns det någon diskussion med Piteå att förlänga kontraktet?

– Jag fick ett kontraktsförslag ganska tidigt, men då hade jag pratat med Piteå att jag ville vänta med att ta något beslut. De visste väl också om att jag pratade med andra klubbar.

Aronsson har spelat åtta säsonger i PIF och hon blev tidigare i år första spelaren från Piteå som blev uttagen i A-landslaget.

På söndagen var det sista träffen med spelarna i laget då de hade lagavslutning.

– Det är väldigt blandade känslor just nu. Det har varit åtta otroligt roliga och utvecklande år. Jag har haft Stellan (Carlsson) som huvudtränare i alla år och jag tycker verkligen om honom som tränare. Han kan väldigt mycket, och jag hoppas inte att jag kommer sakna honom. Jag vet att många som lämnat Piteå har uppskattat och saknat han som tränare, säger hon och fortsätter:

– Sedan har jag haft andra tränare i "Ante" (Andreas Johansson) som var här tidigt och kom tillbaka den här säsongen. Han är en tränare med otroligt mycket energi som har behövt i år. Anneli Andersén har jag jobbat med både i ungdomslandslag och den här säsongen med Piteå. Hon har verkligen fått jobba häcken av sig i analysdelen. Det är hur många duktiga tränare som helst i Piteå som jag fått jobba tillsammans med. Också många fina lagkamrater som kommit, lämnat och fortfarande finns kvar i Piteå. Det är väldigt blandade känslor.

Ronja Aronsson gör ingen hemlighet att hon vill utomlands – men till nästa år blir det spel i en annan damallsvensk klubb.

– Jag hoppas att det blir klart ganska snart. Det är många som undrar och det är ganska skönt när alla vet. Då kan man släppa fotbollen och bara vara med familjen, koppla av och ladda om.

I Stockholm har hon pojkvännen Henrik Millbert som spelar i superettan med Frej.

– Söderut blir det i alla fall, men han vet inte själv vad han ska göra nästa år. Det är svårt att hamna på samma ställe då han kollar på klubbar i Norge och Finland, säger Ronja Aronsson.

Utöver Ronja Aronsson är det klart att Olga Ekblom lämnar Piteå IF.

Emil Larsson PT

Helt rätt beslut av Ronja även om det kommer kännas för Piteå. I mitt tycke har Ronja Aronsson varit lika viktig som Julia Karlenäs och Madelen Janogy. Faith Michael håller jag högst.