2017-02-02, SHL-omgång 41, Luleå - Brynäs

Nu är det dags för laget att bara ge upp. Skit i resultaten och gå ut och spela skiten ur sig i varje match framöver. Man måste göra det enklare, både i spelet och i skallen. Spela hockey bara, strunta i allt annat.

En sak som markets tydligt igår är att våra spelare blir fast på halvdistans och man verkar inte veta vem och hur man ska ge understöd till varandra, så var det hela matchen igenom men blev än värre på slutet !
Man spelar med någon typ av överbelastning för man lämnar halva zonen fri men man går inte ända in I närkamperna så motståndarna kan lätt spela längs sargen på en fri bortre spelare och LHF måste vända på alla fem och hamnar på så sätt för långt ifrån pucken och måste jaga ikapp !
Syns väldigt tydligt på 4-3 mallet !
Men det är konstant under matchen, centrarna räddar backarna flera ggr för att de hamnar på halvdistans och bara stirrar puck och har ingen koll bakom sig !
Jaros och Todd är de som oftast gör dessa missar !

Vi tog poäng mot brynäs!!! nu vänder det.

Efter ha läst lite i tråden, så kan jag konstatera att många kritiserar Lhf:s tredje period. Fast första är inte heller bra. Luleå borde kanske bara spela period 2. Se här
Jag som tyckt vi haft svårt hålla ihop spelet en hel match. Men Luleå är dock snäppet sämre. Vad beror sånt på?

eftersom ledarna inte lyckats lösa upp vissa nervknutar hos spelarna kan man väl ta hjälp av någon slags idrottspsykolog, för en sån måste väl ändå finnas i Luleå? För så här eländigt får det bara inte se ut när man leder in i sista perioden i match efter match efter match. Klart som fan att det sitter i huvudena. Ta hjälp!

amarule skrev:eftersom ledarna inte lyckats lösa upp vissa nervknutar hos spelarna kan man väl ta hjälp av någon slags idrottspsykolog, för en sån måste väl ändå finnas i Luleå? För så här eländigt får det bara inte se ut när man leder in i sista perioden i match efter match efter match. Klart som fan att det sitter i huvudena. Ta hjälp!

Om jag inte mins fel så har bl a Lagacé jobbat med dessa för att hitta glädje och trygghet när puckarna inte trillar in. Så laget har säkert de kanalerna upparbetade på ett bra sätt, och jag kan inte tänka mig att det inte jobbas på den fronten.

Puckad skrev:

amarule skrev:eftersom ledarna inte lyckats lösa upp vissa nervknutar hos spelarna kan man väl ta hjälp av någon slags idrottspsykolog, för en sån måste väl ändå finnas i Luleå? För så här eländigt får det bara inte se ut när man leder in i sista perioden i match efter match efter match. Klart som fan att det sitter i huvudena. Ta hjälp!

Om jag inte mins fel så har bl a Lagacé jobbat med dessa för att hitta glädje och trygghet när puckarna inte trillar in. Så laget har säkert de kanalerna upparbetade på ett bra sätt, och jag kan inte tänka mig att det inte jobbas på den fronten.

Burra är ju utbildad och anställdes väl som "metal coach" han bör välkunna lösa det ????

Skuggan sa ju igår att dom bara jobbar med de psykologiska internt.

Är de nu så att dom vill hålla de arbetet inom familjen, så är då jag inne på Rönkenspåret IGEN!
Ta in Rönken "redan" (skulle gjort de för länge sedan) NU och låt han sköta hela de mentala och pådrivarsidan. Jag skiter hur och hur lustigt de kommer se ut och om han måste hålla handen på alla spelare och ledare dygnet runt, så får han göra de!

Skuggan kommer ju bli kvar vid rodret säsongen ut oavsett vad som händer, de vet vi ju. De är skrivet i sten! Men hjälp måste dom få, de kan inte se ut så här!

icemask skrev:

Puckad skrev:

amarule skrev:eftersom ledarna inte lyckats lösa upp vissa nervknutar hos spelarna kan man väl ta hjälp av någon slags idrottspsykolog, för en sån måste väl ändå finnas i Luleå? För så här eländigt får det bara inte se ut när man leder in i sista perioden i match efter match efter match. Klart som fan att det sitter i huvudena. Ta hjälp!

Om jag inte mins fel så har bl a Lagacé jobbat med dessa för att hitta glädje och trygghet när puckarna inte trillar in. Så laget har säkert de kanalerna upparbetade på ett bra sätt, och jag kan inte tänka mig att det inte jobbas på den fronten.

Burra är ju utbildad och anställdes väl som "metal coach" han bör välkunna lösa det ????

Metal coach? mycket therapy där då?

Min uppfattning var att LHF spelarna var helt slut i delar av andra och i tredje.
Tror att en liten omdisponering av intensitet också borde vara på sin plats. Spela styrspel och inte checka så jävla hårt i början av matcherna och spara energi till andra halvan. Jag tror att LHF spelarna är dåligt tränade i förhållande till andra lag.

Men jisses ,  det vi har hört före och under säsongen är ju hur jävla hårt de tränat. Bl a Petter har ju uttryckt att han aldrig tränat så hårt , inte ens i schtaan

Nej jag tro det sitter i skallen, mentalt alltså

Samtidigt så kommer Luleå att få jobba betydligt hårdare än motståndarna, eftersom man inte har något vidare spelsystem att falla tillbaka på. Ska man skapa en målchans så måste man ofta lägga ner 3-4 gånger mer jobb än vad motståndarna behöver för att de ska skapa en målchans mot oss, ibland måste man jobba ännu hårdare än så.

Det spelar ingen roll hur bra tränad du är, när du spelar en hockey som kräver mycket mer av kroppen för att få ut likvärdigt vad motståndarna kan få ut, med en mindre prestation. Det slutar ju sen med att de laget som får jobba hårdare för att hålla en likvärdig nivå tröttnar fortare, och det andra laget kan ta över.

Se bara på hur hårt vi måste jobba i egen zon, eftersom det alltid är kaos när motståndarna har spel i vår zon. Jämför det med hur hårt motståndarna måste jobba för att avvärja våra anfall, så förstår man varför vi ofta kroknar i slutet på matcher. Det håller inte att behöva jobba så hårt för att få ut så lite över en hel säsong, tillslut så tar soppan slut.

Ferros skrev:Samtidigt så kommer Luleå att få jobba betydligt hårdare än motståndarna, eftersom man inte har något vidare spelsystem att falla tillbaka på. Ska man skapa en målchans så måste man ofta lägga ner 3-4 gånger mer jobb än vad motståndarna behöver för att de ska skapa en målchans mot oss, ibland måste man jobba ännu hårdare än så.

Det spelar ingen roll hur bra tränad du är, när du spelar en hockey som kräver mycket mer av kroppen för att få ut likvärdigt vad motståndarna kan få ut, med en mindre prestation. Det slutar ju sen med att de laget som får jobba hårdare för att hålla en likvärdig nivå tröttnar fortare, och det andra laget kan ta över.

Se bara på hur hårt vi måste jobba i egen zon, eftersom det alltid är kaos när motståndarna har spel i vår zon. Jämför det med hur hårt motståndarna måste jobba för att avvärja våra anfall, så förstår man varför vi ofta kroknar i slutet på matcher. Det håller inte att behöva jobba så hårt för att få ut så lite över en hel säsong, tillslut så tar soppan slut.

Smart analys!
Bra skrivet!

Spinner vidare lite på det "Feros" tog upp innan:

Jag tror en stor nyckel i ett vinnande spelsystem; är hur mycket energi/kraft systemet OAVBRYTET kräver av spelarna. Luleå Hockeys spel har nu länge varit typ: Jävligt mycket "Duracell kanin" och mindre "smartness". Detta gäller inte bara "skuggans" gameplan -utan även Ex "Rönkens" & "Bulans" dito. Man kommer helt enkelt till en gräns -där det är i princip omöjligt att kräma ur mer juice ur spelarna.

I NHL används energi -eller kraft sparande betydligt mer än i SHL. Transatlanterna har ju för länge sedan fattat att en ishockeymatch går i vågor: Och att vinnaren mellan två lika starka, skickliga och vältränade lag; ofta är laget som lyckas bäst med spendera kraften i rätt lägen i matcherna. Det här handlar inte om att man går på halvfart i vissa stunder; utan mer på när man skall "gå" utan bara H: och när man inte skall göra det samma. Men för att detta skall funka; måste också detta ingå i spelsystemet.

Vi har sett det så många gånger i Luleå Hockeys slutspel genom åren (precis som detta i så pinsamt uppenbart just nu):  Alla spelarna åker livet ur sig själva utan att få ut någe mycket för besväret. Detta för att det helt enkelt inte finns mer att ta ut ur laget inom detta område. Och systemmässigt/taktiskt finns det heller inget sånt här att tillgå. Resultatet blir att man stångar sig blodig -medan det ringer i hemma buren. Inga SM-Guld vinns på detta sätt.

För att sånt här skall fungera måste man i princip ha en grym defensiv -och en grym offensiv. Och både dessa delar i ett spelsystem -tummar ifrån den andra: Ju fler spelare ur femman som tillsammans kan vara "aktiva" antingen offensivt -eller defensivt: Ju effektivare är det. Det är att hitta det absolut optimala i denna balans -som ofta gör skillnaden på att vinna eller att torska. Har man balansen; har man tryggheten att kunna påverka matchbilden såväl offensivt -som defensivt. Nästa steg är att lagledningen skall kunna coacha i detta. Typ som i amerikansk fotboll: Offence -eller defence. Skall vi "gå" hårdare framåt i några byten -och sedan ändra tillbaka efter att motståndarna anpassat sitt spel till det dom sett oss göra ett tag nu. En slags smart schack -eller rope-a-dope av bra coacher.

Jag vet inte... Men jag tror att Luleå Hockey skulle må bäst av att erhålla ett spelsystem som kan användas betydligt flexiblare -än vad man gör idag. Jag tror man vinner i längden på att visa en sak -och bygga upp för en överraskning; istället för bara tippa "all in" hela tiden....

Fast, nu är det ju så att vi INTE jobbar hårt i egen zon. Vi blir ofta stillastående och låter motståndarna spela puck runt omkring oss.
Det kan såklart hänga ihop med att vi får lägga ner mycket kraft i offensiv zon för att skapa lägen och ännu mera därför att våra målskyttar inte gör mål. Och det är ju här som prioriteringarna måste fram.
Uppenbarligen försöker vi anfalla med mycket fart och vi spelar ofta bra i första halvan av matchen. Men ska vi verkligen göra så då? Fortsätta att bomba på och få en tvåmålsledning som vi sen inte orkar försvara. Eller ska vi prioritera försvarsspelet, lägga all kraft där och sen skicka upp puckar på de snabbskrinnare som vi faktiskt har i laget? Det blir tråkigare, ja. Men kanske bättre i slutändan. Tillbaks till basic. Eller ska vi fortsätta, dundra på framåt och hoppas att det håller till slut?

Jag tänker lite som att vi lägger ner, struntar i resultaten resten av säsongen (vi kan fan inte bli sämre än tolva) och så kör vi. Försöker bygga ett spel som vi tror på och som vi kan förädla till nästa säsong. Tänk att vi ska spela ihop oss. Ta resten av säsongen som en lång försäsong. Bygg någonting för framtiden. Större delen av laget är ju klart redan. Spela hockey bara. Det tror jag på.

Jag håller inte med om att vi inte jobbar hårt i egen zon, i alla fall inte alltid.

Backarna sätter ofta varandra i situationer där de tvingas ta närkamper med checkande motståndarforwards, vilket resulterar i att det blir långa sargdueller där spelarna blir väldigt trötta. Detta leder i sin tur till kaos där vi överarbetar situationer, två spelare går på samma markering, båda backarna är ute i sarghörnet så att motståndarna får stå helt fria i slottet, centern åker ner som andra/tredje man på spelare i sarghörnet, vilket ger stora ytor i slottet det med. Vi är experter på att skapa sargdueller och bökiga situationer där spelarna måste ta ut sig, när vi har pucken i vår ägo i den egna zonen. Dessa situationer händer flera gånger per match och jag kan garantera att det tröttar ut oss betydligt mer än vad det tröttar ut våra motståndare.

Däremot så håller jag med om att vi ofta blir för passiva när motståndarna för in pucken på egen hand i vår zon och ställer upp. Men just när det blir totalt kaos i egen zon så kommer spelarna att bli väldigt trötta, för man jobbar för hårt i fel situationer eller för att man sätter varandra i jobbiga situationer där det krävs närkamper för att vinna/behålla puck, helt i onödan. Även bra tränade lag kommer att krokna med ett spel där man behöver kämpa så mycket extra som Luleå Hockey behöver göra, för att man själva sätter sig i situationer som gör att man behöver ta ut sig mer än vad motståndarna behöver, speciellt när det ser ut så i en hel säsong.

Jag tycker att de flesta motståndare lägger ner ett betydligt större jobb i egen zon än vad vi gör. De är starkare framför mål, går hårdare på puckförare, vinner fler sargdueller och är mer rörliga med femman över hela zonen.

Det största felet i försvarspelet är den förbannade passiviteten när vi släpper in dom i våran zon initialt. kommer motståndarna två mot två så faller vi av tills vi är i knät på keepern och sen lägger deras forward en macka till 3 gubben som kommer släpande. Blir livsfarligt varje gång.

Sen så ser det ut som vi försvarar oss i egna zonen, vi kan ha 3-4 gubbar med hem och det ser bra ut men problemet är att dom gubbarna markerar isyta inte spelare. Man måste ligga närmare motståndarna än vad man gör idag.

Sen är pressspelet i egna zonen alderles för dåligt, man pressar en och en eller kanske 2 gubbar, men inte i synk och då förlorar vi som oftast pucken vid sargen och hamnar ur position.

hokkzorz skrev:Det största felet i försvarspelet är den förbannade passiviteten när vi släpper in dom i våran zon initialt. kommer motståndarna två mot två så faller vi av tills vi är i knät på keepern och sen lägger deras forward en macka till 3 gubben som kommer släpande. Blir livsfarligt varje gång.

Sen så ser det ut som vi försvarar oss i egna zonen, vi kan ha 3-4 gubbar med hem och det ser bra ut men problemet är att dom gubbarna markerar isyta inte spelare. Man måste ligga närmare motståndarna än vad man gör idag.

Sen är pressspelet i egna zonen alderles för dåligt, man pressar en och en eller kanske 2 gubbar, men inte i synk och då förlorar vi som oftast pucken vid sargen och hamnar ur position.

Intressant nog så funkade BP riktigt bra mot Brynäs senast, där var det som om de verkligen tagit sig i kragen och jobbade stenhårt för att pressa på puckföraren omedelbart, och inte ge motståndarna tid.

Däremot tappade man koncepten påfallande lätt i 5v5 särskilt i tredje perioden, det räckte med några sekunders press i egen zon eller en misslyckad dump så var cirkusen igång. I andra såg det heller inte bra ut men då var det mer Hawaii över det hela med chansbyten och brutna uppspel från båda håll.

Tigerman skrev:
Intressant nog så funkade BP riktigt bra mot Brynäs senast, där var det som om de verkligen tagit sig i kragen och jobbade stenhårt för att pressa på puckföraren omedelbart, och inte ge motståndarna tid.

Däremot tappade man koncepten påfallande lätt i 5v5 särskilt i tredje perioden, det räckte med några sekunders press i egen zon eller en misslyckad dump så var cirkusen igång. I andra såg det heller inte bra ut men då var det mer Hawaii över det hela med chansbyten och brutna uppspel från båda håll.

Jo precis, håller med om din analys. Det var/är mest spelet 5vs5 jag tänker på.